Sommaren 1988 inledde mullaregimen i Iran en massavrättningskampanj mot regimkritiker. Runt om i landet hindrades plötsligt anhöriga från att besöka fängslade familjemedlemmar. Fångar ställdes inför en kommission under skenet av att det handlade om benådningar. Men det var bara lögner.
Irans dåvarande högste ledare, ayatolla Ruhollah Khomeini, hade redan utfärdat en dödsdom över alla de han ansåg vara en motståndare till den Islamiska republiken. De som avrättades var främst personer kopplade till Folkets mujahedin, oppositionsgruppen som under Iran-Irakkriget tagit upp vapen mot Teheran, men även vänsteraktiva iranier och andra regimkritiska röster omfattades.
LÄS MER: Brott som inte bör glömmas bort
Tusentals människor torterades till döds, hängdes från kranar eller försvann spårlöst. Många anhöriga fick aldrig veta vad som hände med deras nära och kära. Det är inte officiellt klarlagt hur många som avrättades, men människorättsorganisationer som Amnesty International uppskattar att det handlar om uppemot 5000 män, kvinnor och barn.
Ingen har hållits ansvarig för massavrättningarna. Mullaregimen förnekar än i dag att man lät mörda tusentals samvetsfångar i slutet av 1980-talet. Men förhoppningsvis kan anhöriga få ett litet uns av upprättelse tack vare en rättegång i Stockholm som började i förra veckan.
En 60-årig man står nämligen åtalad för grovt folkrättsbrott och mord i Iran på grund av sin delaktighet i 1988 års massavrättningar. Mannen ska ha varit assistent till den biträdande åklagaren på ett av Irans mest ökända fängelser, Gohardashtfängelset, 1988. Där ska han ha hjälpt till att verkställa ayatollans dödsdom över samvetsfångar genom att bland annat välja ut vilka som skulle ställas framför den kommission som sedan beslutade om avrättning. Han ska också ha övervakat fångar och fört dem till avrättningsplatsen. Vittnen berättar att de ska ha torterats av mannen under sin fångenskap och att han beordrade andra fångvakter att utföra tortyr.
60-åringen häktades i Sverige 2019 efter att en grupp exiliranier, fast beslutna om att skipa rättvisa, gillrat en fälla för honom med löften om att han skulle få semestra här, supa till det och festa med damer. Rättegången kommer att pågå till mitten av april nästa år och sägs bli den största av sitt slag i Sverige. 49 målsäganden och ett 70-tal vittnen från världen över ska berätta om sina upplevelser från mullaregimens fängelser och de fasansfulla månader som resulterade i att tusentals samvetsfångar avrättades.
Än så länge har regimen Teheran inte kommenterat rättegången. Men det lär inte komma som chockerande nyheter om det visar sig att regimen reagerar negativt över rättsprocessen. Mullorna har trots allt ingen förståelse för grundläggande, demokratiska principer om maktdelning.
Vad som för oss är ett självständigt fall för den dömande makten lär av Teheran snarare betraktas som en politiskt motiverad rättegång med syfte att skada Iran och dess anseende på den internationella arenan. Irans nya president, Ebrahim Raisi, har dessutom varit delaktig i massavrättningarna. 1988 satt han i en av de många dödskommissioner som beslutade om att sända människor i döden. Enligt vittnen ska han ha varit pådrivande i att låta avrättningarna utföras så fort som möjligt.
Rättegången i Stockholm fyller flera funktioner. Den ger iranier, både de i exil och de som fortsatt lever under mullaregimens blodiga förtryck, en chans till upprättelse. För första gången någonsin kan händelserna 1988 nämligen utredas i detalj, vittnen får komma till tals och åtminstone en misstänkt förövare kan ställas till svars. Rättegången är en påminnelse om hur brutal mullaregimen var och är till sin natur och hur dess företrädare saknar respekt för människoliv. Med Raisi som nyinstallerad president har mullorna också visat att de inte vill göra upp med sin blodiga historia. För västerländska länder, däribland Sverige, som vill normalisera relationerna med Teheran är det något värt att tänka på.
Kommentarer
Kommentera artikeln
Vad tycker du? Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.