Rätt med skolk i betyg

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Skolan har flera uppgifter. Den primära är att förmedla kunskap. Men det finns också ett uppdrag att förbereda elever för vuxenlivet. Ibland sammanfaller dessa. Som till exempel när det gäller den närvaroplikt som finns såväl i grundskolan som på gymnasiet (den som tackat ja till en utbildningsplats inom gymnasieskolan är i samma utsträckning som en grundskoleelev enligt lag skyldig att närvara vid alla lektioner). Till detta finns det goda skäl.

Bland annat gynnar det inlärningen för de allra flesta elever att delta när läraren undervisar. Precis som det är en viktig del av livet att finnas närvarande vid de gemensamma aktiviteter som sker på en arbetsplats. Skolan är elevernas arbetsplats. Det är dock något som inte alla tonåringar inser. I högstadie- och gymnasieåldern finns det många saker som upplevs både trevligare och mer spännande än att sitta på en mattelektion. Därför kan det behöva sättas lite extra press på eleverna att faktiskt ta ansvar och gå till skolan. Till exempel genom att den ogiltiga frånvaron skrivs in i betyget. Något som länge föreslagits av Folkpartiet och utbildningsminister Jan Björklund.

ANNONS

Idén skall nu bli verklighet. Regeringen planerar ändringar skolförordningen som gör det möjligt att föra in skolk i terminsbetygen (däremot inte i slutbetyget från gymnasiet). Ett faktum som upprört många. En är S-ledaren Håkan Juholt. Till SvD säger han ”att skuldbelägga den som är hemma, när vi inte vet orsaken, tycker jag är hårt. Det finns orsaker till skolk, som skolledningar ibland inte har en aning om”. Juholt menar alltså att mycket av skolket härrör från att unga mår dåligt.

Andra som gett sig in i debatten hävdar tvärtom att de som håller sig borta från lektionerna i de flesta fall är högpresterande elever som inte finner någon utmaning i gymnasieskolan. Elever som trots sin frånvaro skriver högsta betyg på alla prov och lämnar in Mvg-arbeten och som därför inte behöver eller skall tvingas delta i skolans aktiviteter.

I båda fallen påtalas att de elever som uteblir ”straffas” av att skolket skrivs in i betygen och att skolan i stället borde göra lektionerna intressantare både för dem som har det för lätt och för svårt.

Jag anser att det inte finns något motsatsförhållande mellan att registrera frånvaron och arbeta för en bättre skola som ser och utmanar varje elev. Jag förstår egentligen inte heller varför det skulle vara ett problem för den geniala autodidakt som anser att han inte behöver skolan att det i betygen står just så. När det kommer till gruppen som mår dåligt ökar möjligheterna för såväl skolan som hemmet att upptäcka att något är fel, när bristen på närvaro tydliggörs.

ANNONS

På Newsmill skriver den S-märkta chefredaktören på Folkbladet, Widar Andersson, att ”visst kan det förefalla primitivt att hota med obehagliga konsekvenser för de elever som utan giltiga skäl skolkar från undervisningen. Enkelhet och tydliga besked ska emellertid inte underskattas. I vissa avseenden är vi människor inte särskilt komplicerade. Vi anpassar oss till vad som gäller”.

Enklare än så kan det kanske inte sägas. Vi anpassar oss. Och den största delen skolkare utgörs sannolikt av normalbegåvande ungdomar utan särskilt stora problem vilka då och då tycker att det är rätt trist att sitta i skolbänken. Om skolk i betygen kan få dessa att inse allvaret så är det utmärkt.

ANNONS