Nu är det slut för manipulerade reklambilder i Norge. Det lär åtminstone bli färre av dem. Enligt en ny lag ska profiler och företag på sociala medier märka reklambilder som är retuscherade. Syftet är att stoppa skeva utseendeideal.
I dag lever unga människor sitt liv på sociala medier. Sju av tio tonårstjejer använder sociala medier i genomsnitt tre timmar om dagen, enligt en undersökning från Statens medieråd. Bildappen Instagram är mest populär.
Där överöses tjejerna av bilder på kändisar som gör reklam för smink och mode. Så kallade influencers är på samma gång livsstilsförebilder och reklampelare. Riktad reklam av produkter som syftar till att förbättra utseendet har förvisso alltid funnits. Skillnaden i dag är att annonserna bakas ihop med övrigt innehåll.
Det gör att det är svårare att avgöra vad som är en annons och vad som inte är det. Det är en dröm för reklamskaparna: Att producera reklam som inte verkar vara reklam.
LÄS MER: Befria ungdomarna från sociala medier
Och det får konsekvenser för unga kvinnors självuppfattning. Ett flitigt användande av sociala medier ökar risken för att uppleva utseendepress. Det visar forskning från Åbo universitet. Var femte kvinna uppger att sociala medier får dem att må dåligt över sitt utseende. De användare som redigerade sina egna bilder var särskilt missnöjda eftersom de upplevde responsen i form av gillanden och positiva kommentarer som en bekräftelse av att bilderna måste manipuleras för att uppfattas som vackra.
Även för följarna kan retuscherade bilder få dåliga konsekvenser för självuppfattningen.
Hjärnforskaren Katarina Gospic säger till SVT att hjärnan inte kan skilja på manipulerade bilder och foton som inte har ”förbättrats” i ett redigeringsprogram. Genom att exponeras för perfekta utseenden tror hjärnan att det är så man ska se ut. Människor är biologiska varelser som vill reproducera sig, och ett sätt att öka chanserna för detta är att ha ett fördelaktigt yttre. Att vara omgiven av manipulerade bilder skapar orealistiska utseendenormer som får människor att må dåligt.
LÄS MER: Sociala eller asociala medier?
Den norska lagen är därför ett steg i rätt riktning. En text om att bilden är retuscherad blir en påminnelse om att reklamfotona avspeglar ouppnåeliga ideal, och att reklammodellens utseende har "förbättrats" för att få oss att köpa företagets produkter.
Dessutom, rent krasst: en mascara som påstås ”ge större ögon” och som annonseras med ett manipulerat utseende borde betraktas som falsk marknadsföring.