Den svenska välfärden drabbas hårt av ökade kostnader.
Den svenska välfärden drabbas hårt av ökade kostnader. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Karin Pihl: Rädda välfärden från systemhotande nedskärningar

Det är svåra ekonomiska tider. Då gäller det att politiker på samtliga nivåer gör kloka avvägningar. Staten måste gå in och stötta kommunerna, som i sin tur måste göra hårda prioriteringar.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Göteborgs stad ska skära ner på antalet tjänster i skolan. 400 personer med tidsbegränsade anställningar i grundskolan ska bort, rapporterade GP på söndagen (5/3). Detta eftersom de tillfälliga statsbidragen inte förlängs. Även förskolan kommer att behöva spara. Åtgärderna går tvärt emot det socialdemokratiskt ledda styrets mål om att satsa på kärnverksamheten.

Det är tuffa tider. Inflationen fortsätter ligga på höga nivåer samtidigt som den svenska tillväxten backar. Trots att grundskoleförvaltningen får mer pengar i år än tidigare äts resurserna upp av ökade kostnader. Och Göteborg är inte unikt. Den höga inflationen och de höjda räntorna drabbar kommunerna hårt – för att inte tala om regionerna. Av landets 21 regioner väntas 17 gå med underskott på sammanlagt 8–10 miljarder kronor i år (SvD 27/2). Däribland Västra Götalandsregionen.

ANNONS

En redan ansträngd välfärd kommer bli ännu mer ansträngd. I verkligheten innebär besparingarna att lärare och sjuksköterskor måste göra samma jobb men med färre kollegor. Vad det leder till är inte svårt att räkna ut.

Redan i dag anser 75 procent av alla lärare i Sverige att arbetsbelastningen är för hög. 80 procent menar att arbetet är psykiskt påfrestande (Skolvärlden 4/5 2021).

Läget är liknande i vården. Enligt en ny rapport som Västra Götalandsregionen beställt av Institutet för stressmedicin är hög arbetsbelastning det främsta skälet till att sjuksköterskor säger upp sig.

Att genomföra besparingsåtgärder och nedskärningar i detta läge är illa. Människor kommer inte att få den vård de har rätt till. I skolan kommer klasserna att bli större med färre lärare som ska ha hand om fler barn. Att det kommer leda till en ond spiral med ännu fler uppsägningar är inte svårt att lista ut.

Politiker på alla nivåer måste ta ansvar nu. De svenska hushållen har de senaste månaderna tvingats till hårda prioriteringar. Kommunerna, regionerna och staten måste göra samma sak.

För kommunernas del handlar det om att skala bort allt som inte tillhör kärnverksamheten. De goda tiderna då man kunde strössla pengar över projekt med oklart värde för skattebetalarna är över. I Göteborg har det rödgröna styret med Jonas Attenius (S) i spetsen framhållit att staden ska dra ner på kommunikatörer och administration genom ett anställningsstopp för dessa grupper. Det är bra. Men det finns mycket annat i stadens budget som borde strukits.

ANNONS

Planen att öka bidragen till studieförbunden måste stoppas. Rena flumprojekt, som att inrätta en ”samordningsfunktion” för att ”stärka arbetet med jämlikhet, jämställdhet och mänskliga rättigheter” borde tas bort. Likaså bidragsprojekt som ”medborgarbudget”. Var för sig är dessa budgetposter inte särskilt höga. Men sammanlagt finns många miljoner att spara.

Någon som dock inte borde spara är finansministern. Under en pressträff förra veckan om det ekonomiska läget sa Elisabeth Svantesson (M) att inflationsbekämpning är prio ett. Det är därför det inte blir några omfattande stöd till hushållen, vilket regeringen fått kritik för. Svantessons svar är att finanspolitiken inte får spä på prisökningarna.

Det är inte rimligt att genomföra några större skattesänkningar nu. Men om något borde staten ha råd att satsa på välfärden. 2022 gick den svenska staten med överskott på 164 miljarder kronor. Det är historiskt högt. Statsskulden är rekordlåg och uppgår till knappt 30 procent av BNP.

Det finns med andra ord utrymme att ge riktade statsbidrag till kommuner och regioner för att ta sig igenom krisen. Besparingsåtgärder kan få negativa konsekvenser på lång sikt, även långt efter att det ekonomiska läget vänt. Finansministerns rädsla för att spä på inflationen genom en expansiv finanspolitik är förståelig. Men att priset på paprika skulle sjunka för att vårdköerna växer och lärare tvingas arbeta 70-timmarsveckor är inte troligt.

ANNONS

När det är kris måste politiken ta ansvar. Det innebär att man måste lägga sina ideologiska käpphästar åt sidan. Oavsett om det är värderingsseminarier eller ovilja mot att öppna statens plånbok.

LÄS MER: För kriminella är den svenska välfärdsstaten en bankomat

LÄS MER: Stäng av bidragskranen och befria civilsamhället

LÄS MER: Därför kommer S behöva svika sina vallöften om vården

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS