Just nu pågår yrkes-EM på Svenska mässan i Göteborg. Runt 500 ungdomar från Europas länder tävlar i 35 grenar av praktiskyrkeskunskap. Europeiska mästerskap i yrkeskunnande har funnits sedan år 1950 men har symptomatiskt nog inte fått nämnvärd uppmärksamhet i Sverige. Nu är dock intresset stort både från politik och från näringsliv vilket kan förklaras av att Sverige lider brist på yrkesskicklig arbetskraft.
Flera rapporter och utredningar har under senare år pekat på att det är svårt att få tag på skolade personer inom en rad praktiska yrken. Bristen drabbar till exempel vården, byggandet och exportindustrin. Det kostar samhället pengar och förlorad välfärd.
Dessutom är det paradoxalt att det samtidigt råder en hög ungdomsarbetslöshet, vilken alltså inte beror inte på att det saknas utbildnings- och jobbmöjligheter. Att få fler ungdomar att välja yrkesutbildningar är en strategisk fråga för Sverige.
Men hittills är trenden den omvända. Söktrycket till gymnasieskolornas och vuxenskolornas yrkesutbildningar har minskat under flera år. År 2007 valde fortfarande runt 35 procent av förstaårs gymnasisterna ett yrkesförberedande program. Nu är det nere på 25 procent. Av dessa studerar nästan hälften på vårdprogrammet.
I en rapport från Skolverket 2015 pekas på flera orsaker till att elever ratar utbildningarna. Kvalitén är varierande, kopplingen till arbetslivet är inte alltid den bästa, bristen på yrkeslärare är stor och utbudet svåröverskådligt för den som ska välja karriär.
Därtill nämns också en orsak av mer psykologisk karaktär: Det finns starka fördomar om att yrkesprogram är till för mindre motiverade elever och att de som har ambitioner bör söka sig till de teoretiska utbildningarna.Om en elev har god förmåga att tillgodogöra sig teoretiska studier men ändå väljer ett yrkesförberedande program ses detta ofta som närmast slöseri eller en försutten chans. Det är en fördom som många känner igen och som riskerar att bli en självuppfyllande profetia.
Favoriseringen av det teoretiska har sannolikt sin grund i den typ av ekonomi vi levde i fram tills nyligen. Under industrialismens glansdagar gav kontorsjobb ofta individen bättre lön och större egenmakt än jobb i själva produktionen. Inom industrin var det ofta mer fördelaktigt att jobba på kontoret, i byggindustrin blev personlig hantverksskicklighet mindre viktigt och idéer om stordrift och högskattesamhälle drabbade småföretag som ville sälja mer småskaliga tjänster.
Detta hör dock till det förflutna. I tjänstesamhället ser framtiden ljus ut för den som har praktisk kunskap. Möjligheterna att tjäna pengar, och att utvecklas personligt och yrkesmässigt, är stora. Globaliseringen är också ett mindre hot än den är för många akademikeryrken som nu utsätts för konkurrens genom teknisk utveckling.
Initiativ som yrkes-EM hjälper till att uppmärksamma möjligheterna som goda yrkeskunskaper öppnar för individen. Men sedan måste också politiken på nationell och på kommunal nivå göra sitt för att verkligen tillhandahålla utbildningar med god kvalité.
