Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Bild: Christine Olsson/TT

Karin Pihl: Potatisen byggde Sverige

Potatisen har historiskt räddat många svenskar från svält. Esaias Tegnér lär ha sagt att "fred, vaccin och potäter" möjliggjorde den svenska befolkningsexplosionen för 200 år sedan. Utan potatis hade Sverige varit ganska annorlunda.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Nu börjar den dyka upp i mataffärerna. Färskpotatisen. Det gyllene guldet. Vad smakar sommar mer än kokt färskpotatis med smör och salt? Det går inte att fira midsommar utan potatis. Eller någon annan svensk högtid heller, för den delen. Potatisen är en given del av den svenska matkulturen. Oavsett vilket firande det rör sig om har den gyllene knölen en självklar plats vid måltiden. Sverige har ingen officiell nationalrätt, men ofta nämns köttbullar eller sill – självklart serverad med potatis.

Ändå är potatisen ett relativt nytt inslag i Sverige, vilket många kanske inte tänker på. Potatisen känns ju ursvensk, och att Gustav Vasa inte åt potatis känns lite udda. Men livsmedlet kommer ursprungligen från Sydamerika. När spanjorerna koloniserade kontinenten på 1500-talet tog de med sig potatisen till Europa. Men det tog tid innan den blev populär i Sverige. I mitten av 1600-talet odlade vetenskapsmannen Olof Rudbeck potatis i sin botaniska trädgård i Uppsala, men syftet var att ha plantorna som prydnadsväxter.

Den person som gjorde potatisen populär som livsmedel i Sverige var industrimecenaten Jonas Alströmer. På sin gård utanför Alingsås genomförde han omfattande provodlingar under 1720-talet. Resultaten var enastående. Alströmer förstod att den lilla rotfrukten måste nå ut till allmänheten och skrev därför en rad handböcker i hur man odlar potatis.

En annan person som spelat stor roll för potatisens popularitet är vetenskapskvinnan Eva Ekeblad, som kom på att det går att göra sprit och mjöl av potatis. För denna upptäckt invaldes hon 1748 i Vetenskapsakademien.

I slutet av 1700-talet ökade intresset för potatis i statsapparaten. Omfattande kampanjer drogs igång för att få allmogen att odla och äta grödan. Men det gick trögt. Till en början användes potatis mest som djurfoder. Så småningom slog potatisen igenom på bred front.

Under 1800-talets första hälft växte Sveriges befolkning avsevärt, vilket kanske inte hade varit möjligt utan potatisen som spelade en nyckelroll. Potatis kunde livnära tre gånger så många människor jämfört med motsvarande odlingsareal för spannmål. Potatisen var också relativt lättodlad, den behövdes inte tröskas och kunde sättas lite varstans, även på mager mark. När första världskriget härjade på kontinenten och matbristen var ett faktum odlades just potatis i många svenska städer. Det som idag är Lorensbergsparken var exempelvis en liten potatisåker.

I våra tider tar vi tillgängligheten på livsmedel för given. När vi ställs inför en kris likt coronaepidemin slås vi av panik. Den svenska staten har försummat krisberedskapen, inklusive livsmedelslager.

Här kan potatisen spela stor roll i framtiden. I en studie finansierad av bland andra Göteborgs Universitet och EU konstateras att Göteborg har stor potential för urban odling. Särskilt på Hisingen. Där odlades den berömda Hisingepotatisen ända fram till 1960-talet. Kommunen såg Hisingen som en säkerhetsgaranti för stadens livsmedelproduktion. Sedan kom miljonprogrammen. Från 1951 till 1975 minskade potatisodlingen med 92 procent. I dag sker kommersiell grönsaksodling endast på en gård. Men förståelsen för fördelarna med att odla i städerna och dess ytterkanter växer, och här spelar potatisen en stor roll eftersom den är förhållandevis enkel att odla.

Dessutom har potatis ett högt näringsvärde. Förutom att vara rik på stärkelse innehåller potatis mycket C-vitamin, samt en del järn, kalium, kostfiber och en liten del högvärdigt protein. Potatis är ett av få livsmedel som man kan överleva på under en längre tid, förutsatt att man får i sig lite fett med A- och D-vitamin. Dessutom är potatis ett av de livsmedel som mättar mest sett till energimängd. Ändå har potatisen fått dåligt rykte de senaste åren, kanske främst på grund av att LCHF och andra lågkolhydratsdieter blivit populära.

Men det är inte på grund av att folk äter kokt potatis som övervikten har ökat. Den som vill gå ner i vikt kanske inte ska äta fyra potatisar om dagen. Andra kan njuta av potatisen med gott samvete, i vetskap om att potatisen kanske räddade ens mormors mor från svält.