När polisen och rättsstaten brister är det de svagaste i samhället som drabbas hårdast. Det är en sanning som vi nu påminns om. Exempelvis rapporterade Sveriges Radio om Polisen i Fyrbodal som inte hinner träffa barn som misshandlats i hemmet inom den rekommenderade tiden om två veckor. Ett barn som utsatts för brott kan få vänta i månader innan det får prata med polisen.
Åklagarmyndigheten säger till SR P4 Väst att utredningar under 2016 tog polisen i snitt 90 dagar, vilket är tolv dagar längre än år 2015. Polisen säger att de arbetar så gott de kan men att trenden är negativ (SR P4 Väst 18/1).
Alla utredningar om brott påverkas naturligtvis av tiden som tillåts passera efter brottstillfället och anmälan. Men när barn och ungdomar är inblandade brukar man tala om särskilda skyndsamhetskrav. Det är lätt att inse hur en ung människa påverkas när samhället dröjer med att reagera – eller ens höra av sig när han eller hon utsatts för ett brott. Polisen har genom åren ofta kritiserats för långa handläggningstider. Men flera vittnar om att tiderna för just utredningar som rör barn nu är längre än tidigare.
Men det är inte bara barn som far illa då de blir bortglömda av rättssamhället. En källa inom polisen i Göteborg berättar om hur utredningar av sexualbrott måste staplas på hög. Den som har utsatts för ett sexuellt övergrepp har ibland fått vänta i veckor innan polisen hört av sig.
Vissa typer av brott utreds inte alls därför att de kräver spaningsinsatser som aldrig görs. Poliser i Göteborg har slagit larm om att arbetet mot gatuprostitution i stort sett ligger på is. Polisens enhet mot människohandel har andra mer akuta arbetsområden.
Polisledningen i Göteborg är också öppen med att den tvingats att prioritera skjutningar framför arbetet mot sexhandel (GP 27/5-16). I dag är det frivilligorganisationer som står för de flesta insatser som riktas mot kvinnor som lurats eller tvingats till Sverige i ett sådant syfte. Vakenheten som fanns efter filmen Lilja 4 Ever är som bortblåst.
Det må vara smärtsamt men det är viktigt att vi är medvetna om att polisen inte bara har att hantera spektakulära skjutningar och upplopp.Vi bör komma ihåg varför vi behöver en fungerande polis och en effektiv rättsstat. Nämligen för att skydda de vars svaghet någon starkare söker utnyttja. Om polisen och rättsstaten inte fungerar är det de svagaste som först blir lidande.
Det är viktigt att tänka på när man lyssnar till den politiska debatten. Där beskylls ofta vi som vill se större resurser till polisen för att vilja ha ett hårdare samhälle. I verkligheten är det nog tvärtom. Fler poliser och ett bättre fungerande rättssamhälle är en förutsättning för ett schysstare och mer solidariskt Sverige.
