Sverige är fantastiskt, löd en slogan för många år sedan. Jag Googlade devisen och fann till min stora glädje följande information under en Norden-logotype:
"Denna slogan har de svenska turistbyråerna använt under det senaste årtiondet och besöker man landet måste man erkänna att det ligger något i det."
Har de verkligen använt den reklamsloganen det senaste decenniet, tänkte jag men läste vidare:
"När man reser i Sverige lägger man märke till att landet ofta ändrar karaktär. Längst i söder finns den fruktbara slätten. I stora delar av Syd- och Mellansverige bildar sjöar, bäckar och åar ett veritabelt vattenparadis där sjöarna kantas av skog, ängar och röda trähus. Längre norrut blir naturen mera barsk. Vinternatten bjuder på flammande norrsken och den nordsvenska sommarnatten är mild och ljus. Om hösten lyser de nordsvenska myrarna gula av hjortron och om man har tur och en kikare kan man kanske få se både varg och björn."
Inte illa! Och under rubriken Stockholm - en internationell huvudstad fick man sig till del att "Stockholm är en av Nordens vackraste städer" och en längre beskrivning av huvudstadens alla företräden.
Pliktskyldigast la man till:
"Men Stockholm är naturligtvis inte den enda staden i Sverige. Städer som Uppsala, Lund och Umeå präglas av universiteten och studentlivet och Göteborg har som Sveriges största hamnstad en stark internationell profil."
Avsnittet Mat och dryck gömde små pärlor som att "norrlänningen gömmer alltid en vecka av sin semester för att kunna deltaga i älgjakten." Om de så kallade rusdryckerna kunde man läsa att "vin, öl och sprit är ett förhållandevis dyrt nöje i Sverige. Lättöl och vanlig pilsner kan man köpa i livsmedelsbutikerna men starkare dryckesvaror kan endast köpas på Systembolaget, som är en statlig butik för alkoholvaror."
Det var när jag kom hit som jag förstod varför stycket föreföll lätt antikverat. Senast uppdaterad 13.10 1995 stod det!
Jag kunde inte hålla mig utan klickade mig vidare i Norden till vårt kära grannland "Norge - höga berg och djupa dalar". Där fick jag veta att "snöklädda berg och djupa fjordar - det är Norge" och att huvudstaden är fylld med skog. Avslutningen är också ett smycke:
"Norge är ett land med stolta traditioner inom många vintersportsgrenar. Trots den norska befolkningens litenhet har norrmännen också lyckats att sätta sitt fingeravtryck på världshistorien. Roald Amundsen och Fritjof Nansen utforskade polarområdena i nord och syd. Henrik Ibsen och Björnstjerne Björnson är fortfarande stora namn i världslitteraturen. Grieg skrev musiken, Munch gjorde målningarna och Tor Heyerdahl stack ifrån alltsammans på en timmerflotte."
Norrmännen som alltid är minst en skidspets före oss hade en något modernare uppdatering av texten, 1996.
Det var alltså för mer än 20 år sedan som Sverige var fantastiskt - i turistreklamens värld. Det var också för 20 år sedan som Sverige trädde in i EU. Det var året då statsminister Ingvar Carlsson flyttade in i Sagerska Palatset, Carl Bildt blev EU:s medlare i Bosnien-Herzegovina, Sverige slog Ryssland i finalen i bandy-VM, Mona Sahlin meddelade att hon på grund av den så kallade Tobleroneaffären inte längre var beredd att efterträda Ingvar Carlsson och Friidrotts-VM invigdes i Göteborg i augusti - spelen som fick Göteborg och våra gäster att dansa och le.
Också om ekonomin svängde det rejält och Sverige befann sig i en djup ekonomisk kris under början på 1990-talet. Tillväxten var negativ åren 1991-1993 och arbetslösheten steg till 9 procent. Under 1994 och 1995 återhämtade sig ekonomin.
1995 var det ännu tre år innan Google, tio år innan Facebook och 15 år innan Instagram skulle grundas. 20 år med oceaner av händelser och dramatiska förändringar.
Vad vill jag nu ha sagt med allt detta retrospektiva ålande genom Sverige och i någon mån Norge? Jo, egentligen slog jag mig ner vid datorn för att skriva om att Sverige INTE är så fantastiskt längre, att vi har stora problem på mängder av centrala områden. Men så tog nätsökandet tag i mig och ledde mig på "villovägar" och till den enda egentliga slutsatsen: Sverige är fortfarande fantastiskt på många sätt, liksom Norge och de andra nordiska länderna. Vi är små oaser i en värld av krig, terror, förtryck, svält och sjukdom - en värld som i och för sig på bara 20 år blivit mycket bättre: minskad fattigdom, ökande livslängd och mer skolgång, enligt den svenske folkhälsoprofessorn Hans Rosling.
Men det betyder inte att vi inte kan bli bättre för fler! För hur kan det komma sig att detta rika, fantastiska land blivit allt sämre på viktiga, centrala, gemensamma samhällsuppgifter? Vårt försvar behöver miljardbelopp för att vi skall kunna freda våra gränser. I decennier ha regeringar av olika kulör vanskött vår förmåga att freda vårt land. Såväl borgerliga som socialdemokratiska regeringar har presiderat över en skola som sjunkit som en sten i Pisaundersökningarna. Det är bråttom att ge barnen vad de förtjänar - en skola av internationell toppklass. På akutmottagningarna sitter och ligger människor i väntan, smärta och frustration i vad som måste betraktas som ett både mänskligt och administrativt haveri. Åldrings- och psykvården brottas med stora problem - också detta en fråga om mänsklig värdighet. Först nu har vi på allvar, och med stor vånda, börjat diskutera invandring och integration.
I Göteborg exploderar på nytt ett besinningslöst våld. Unga människors liv släcks utan empati, utan tanke och utan mening. Och vi alla, vi som är samhället, känner oss maktlösa, är maktlösa.
Men vi måste kunna bättre, på många plan. Inte minst mänskliga! För vi har ekonomin, kreativiteten, talangen, viljan och probleminsikten.
