Föreställ dig att kommunen har bestämt sig för att bygga en ny väg nära dig och du måste betala för den, trots att du varken vill ha eller behöver vägen. Detta scenario är inte så ovanligt. Ett trettiotal kommuner tar ut så kallade gatukostnader av fastighetsägare.
Vad som är desto mer ovanligt är att fakturan från kommunen uppgår till nästan 800 000 kronor – en faktura som ska betalas inom 30 dagar, annars tillkommer hög ränta. Detta hände den pensionerade sjömannen Bill Persson i Partille.
2012 antog Partille kommun en ny detaljplan för området där Bill bor i syfte att bygga ut kommunalt vatten och avlopp, samt att åstadkomma en förtätning av bebyggelsen. De befintliga ägarna skulle stå för kostnaderna för nya gator och allmänna platser, enligt beslut av kommunen.
Trots att Bill inte hade några planer på att stycka av sin fastighet tillfördes den av kommunen ytterligare tre byggrätter. Antalet byggrätter låg sedan till grund för kommunens kostnadsberäkning, som uppgick till 793 961 kronor. Bill hade råd att betala endast därför att Partille kommun tidigare tvångsinlöst en del av hans fastighet för att bygga en grusgång, vilket han fick ersättning för.
Nu stämmer Bill, med hjälp av Centrum för rättvisa – en ideell stiftelse som hjälper privatpersoner driva viktiga principfall i domstol – Partille kommun på skadestånd. Göteborgs tingsrätt ska ta ställning till huruvida kommunens agerande är förenligt med den grundlagsskyddade äganderätten.
Kommuner har rätt att ta ut ersättning för gatukostnader, men det kan knappast vara skäligt att dessa ska uppgå till nästan 800 000 kronor. Enligt Centrum för rättvisa är det sällsynt att fastighetsägare debiteras kostnader som överstiger 100 0000 kronor. Endast i några få fall har de debiterade kostnaderna överstigit 250 000 kronor.
Ledarsidan har tidigare skrivit om Lars-Erik Jevås som även han fick en saftig faktura från Partille kommun. Drygt 300 000 kronor skulle betalas för en väg som han aldrig hade bett om. Den då 70-årige Lars-Erik hade tänkt pensionera sig men fick fortsätta jobba för att kunna betala av fakturan.
Ett argument för att fastighetsägarna ska bekosta byggen av nya vägar – som bland annat den tidigare bostadsministern Peter Eriksson (MP) hänvisat till – är att dessa byggen skulle öka värdet på fastigheterna. En potentiell värdeökning fås dock ut först vid en försäljning. Människor, som redan betalar höga skatter, ska inte behöva lämna sina hem eller stycka av sina fastigheter därför att kommunen plötsligt bestämt att de ska bekosta en väg som de inte vill ha.
Man kan argumentera för att det är rimligt att de som har mest nytta av vägarna också bidrar till kostnaderna. Men hur stor är egentligen nyttan för ägarna? I ett uttalande säger Bill att den enda nytta han har haft av den nya vägen är att han kan flytta postlådan lite närmre huset. Det är knappast värt att betala nästan 800 000 kronor för.
Den kommun som vill fakturera fastighetsägare för nya vägar bör försäkra sig om att de som ska betala faktiskt får något för pengarna. Annars kommer fastighetsägarna att känna sig utnyttjade. Så bör inte en kommun behandla sina invånare, även om lagen tillåter det.
