Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Isak Skogstad: Pandemin visar att lärare inte kan ersättas med en skärm

Distansundervisningen har varit förödande för eleverna.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

För ett år sedan trodde jag aldrig att jag skulle säga det, men jag hatar mitt hemmakontor. Då har jag trots allt som lärare alltid varit lite avundsjuk på de vänner som haft flexibla kontorsjobb. Medan de tog långlunch ute i solen kastade jag i mig skolmat samtidigt som jag skällde på grabbar som kastade smör på varandra i matsalen. Och som lärare var det helt omöjligt att jobba hemifrån.

När jag lämnade skolan och blev tjänsteman njöt jag av friheten som det medförde. Men kontorsarbete var ändå huvudregeln, så när pandemin slog till blev jag först upprymd av möjligheten att jobba hemifrån.

Men glädjen var inte långvarig; det kändes som när jag är hemma sjuk. Första dagen njuter man, andra dagen är tråkig och tredje dagen klättrar man på väggarna. Nu, typ dag 365, är jag så trött på att sitta bakom skärmen hemma i soffan att jag vill spy.

LÄS MER: Skolan genomgår inte en digital revolution

Det tar emot att klaga när jag vet hur privilegierat det är att ens ha möjlighet att jobba hemifrån. Men oavsett om du kan det eller inte, så kan vi nog enas om en sak: Det är riktigt synd om alla de barn och ungdomar i skolan som drabbats av distansundervisning och skolstängningar. Det går knappt att föreställa sig att det finns elever som knappt ens träffat sina klasskamrater sedan de började gymnasiet.

I en undersökning från Skolinspektionen framkom att lärare upplevde att elever som fick stanna hemma från skolan tappade både studiemotivation och mådde sämre av den kraftigt ökade isoleringen från skolan och vänner.

Att studieresultaten försämras har påvisats i flera stora studier. Nyligen visade en rigorös studie av provresultaten från 350 000 elever i Nederländerna att distansstudier inte bara varit dåliga – de har varit fullständigt katastrofala. Eleverna lärde sig knappt någonting alls när klassrummet byttes mot en skärm.

Föga förvånande tyder mycket på att elever både mår bättre och lär sig mer av att gå till skolan, bokstavligt talat. Att traditionell lärarledd undervisning inte går att ersätta med coola appar eller nya surfplattor är vi många som länge påtalat, men vi har blivit avfärdade som konservativa teknikhatare. Det spelar ingen roll hur många studier man refererar till, i cyklopernas land har skolans digitalisering blivit ett mål i sig.

LÄS MER: Skolsystemet sviker praktiskt lagda elever

Som om inget hänt i omvärlden på senare tid marscherar Centerpartiet ”framåt” och fortsätter driva på för lagändringar som möjliggör ännu mer distansundervisning i skolan.

Och Skolverkets generaldirektör breder ut sig i DN och är alldeles lyrisk över att pandemin knuffat skolan fram i den digitala utvecklingen. Han menar rent av att många elever jobbar bättre hemma ”när de får vara i fred” och att elever med särskilda behov sköter sina inlämningar bättre när de inte behöver vara i skolan.

Visst har pandemin redan orsakat alltför mycket död och lidande – men jag ska inte sticka under stol med att det fortfarande finns något jag vill att viruset tar kål på: Villfarelsen om att skolan som plats för studier och lärarledd undervisning går att ersätta med en skärm. Det kräver dock att många makthavare sväljer sin stolthet och medger att de haft fel.

LÄS MER: Skolan behöver sina bakåtsträvare