Det har talats om en rymningsvåg från Statens institutionsstyrelses ungdomshem. Bara i år har det skett åtminstone 90 rymningar från hemmen där unga kriminella avtjänar sina straff. I flera fall har ungdomarna kunnat planera sin flykt med hjälp av surfplattor och mobiler som de har haft tillgång till på anstalten. Sedan har deras kumpaner väntat på utsidan med en flyktbil.
Det har även förekommit upplopp på Sis-hemmen. Det senaste skedde för en knapp månad sedan. Då tog de intagna över en avdelning på institutionen Tysslinge i Södertälje, krossade säkerhetskameror och misshandlade en anställd. Det slutade med att personalen fick låsa in sig och ringa polisen för att be om hjälp. Det låter som något från en amerikansk tv-serie, men det är alltså verklighet i Sverige 2023.
Det är uppenbart att Sis-hemmen inte klarar av sitt uppdrag, trots att flera av dem har höjt säkerheten. Ett av problemen är att de är utformade för att husera två helt olika klientel: dels unga som är grovt kriminella, dels ungdomar som lider av missbruk eller psykiska problem, men som inte är dömda för brott.
På måndagen tog justitieminister Gunnar Strömmer (M) emot en utredning som kan råda bot på problemet: En översyn av regleringen om frihetsberövande påföljder för unga. Utredaren Agneta Bäcklund, till vardags justitieråd i Högsta domstolen, föreslår att unga från 15 till 17 år som har begått allvarliga brott som mord, våldtäkt och grov misshandel ska kunna dömas till ungdomsfängelse.
Invändningarna lät inte vänta på sig. ”Barn ska inte straffas i första hand utan rehabiliteras”, sa Anna Dorrian, vid barnrättsorganisationen Bris, till SVT (14/8). Henrik Tham, professor emeritus i kriminologi, dömde också ut förslaget i samma tv-inslag: ”I grunden är det samma unga förr som nu som begår brott. Det är pojkar som kommer från fattiga familjer där det finns våld och trångboddhet och lösningen ligger inte i hårdare straff”.
Det som kritikerna inte verkar inse är att det är en ny tid och en ny verklighet, där kriminella gäng håller Sverige i ett järngrepp. När systemet infördes på 1990-talet fanns inte samma sorts samhällshotande brottslighet som i dag. Dessutom började inte unga sin kriminella karriär lika tidigt.
I dag inleder en del sin kriminella bana innan de ens har gått ut lågstadiet, enligt polismästaren Carin Götblad (SVT 14/6 2022). Det innebär också att många har varit kriminellt aktiva långt innan de kommer till Sis-hemmen och har ett stort våldskapital. De utgör inte bara en fara för andra ungdomar, utan även för personalen.
Enligt en undersökning från Akademikerförbundet SSR har 40 procent av deras medlemmar som jobbar på Sis-hem utsatts för hot eller våld på arbetsplatsen. Bara för några veckor sedan utsattes en Sis-anställd för ett sprängdåd i hemmet eftersom han hade vägrat att smuggla in en mobiltelefon till en av de intagna.
Det kan inte fortsätta som i dag, med rymningar, upplopp och hot mot anställda. Sis-hemmen har inte kapaciteten att hantera förhärdade lönnmördare, gängkriminella och våldtäktsmän. De ska sitta i fängelse, inte på ungdomshem.
LÄS MER: I Sverige behandlar vi unga mördare som om de snattat godis
