På tröskeln till ett liv i kriminalitet

Den grova brottsligheten är ett växande problem. Men vem ska förhindra att tusentals unga män rekryteras till kriminella gäng?

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

En militärklädd man kliver in på en fullsatt restaurang och öppnar eld mot taket. Det låter som en scen ur amerikanska HBO-serien The Wire som utspelar sig i ett nedgånget Baltimore men brottsplatsen var Angered förra veckan. Inga liv skördades - den här gången. Enligt polisens statistik skottskadades 12 personer och sex människor sköts ihjäl i Göteborg förra året. Enligt Erik Nord, chef för polisen i Storgöteborg, har de flesta skjutningarna inträffat i ”gängmiljön”.

Den här brutala brottsligheten är inte isolerad till Göteborg. Malmöpolisen meddelade i början av veckan att man fokuserar sitt arbete mot 205 kriminella yngre män med 1779 domar. Medelåldern vid första fällande domen var endast 17 år.Den ökande gängkriminaliteten i städernas utanförskapsområden börjar få alarmerande effekter inom landets anstalter. Multikriminella 90-talister från brottstyngda förorter utgör en växande och allt mer problematisk grupp varnar Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg; ”Lyckas vi inte jobba effektivt med den här kategorin är vi rätt säkra på att problemen kommer att hänga med de närmaste tjugo åren”.

ANNONS

Generaldirektören utvecklar problembilden på Dagens Nyheters debattsida (31/1 2017). Öberg beskriver lättkränkta män som redan i unga år är tungt belastade. De saknar utbildning, har missbruksproblem och bär ofta på obearbetade trauman. Våldet de utövar är grovt och oförutsebart. Drivkraften är status och makt. Motivationen för att lämna en kriminell karriär är låg, liksom respekten för myndigheter och viljan att ta till sig förebyggande insatser. Generaldirektören konstaterar att Kriminalvården inte ensam kan vända utvecklingen. Mer samverkan med polis, åklagare, psykiatri och socialtjänst krävs.

Rekommendationen klingar välbekant. För sju år sedan framförde nämligenCarin Götblad, Stockholms dåvarande länspolismästare, en liknande uppmaningpå samma debattsida när hon överlämnade statligautredningen "Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp" till alliansens justitieminister, Beatrice Ask.

Utredningen från 2010 pekade på att 5 000 unga riskerade att dras in i kriminella nätverk. Pojkar i socialt och ekonomiskt utsatta områden som alla varit misstänkta för minst fem brott. Av dem bedömdes 1 200 finnas i Stockholm, 600 i Göteborg och 400 i Malmö.

Utredningen betonade att samarbetet mellan skola, socialtjänst och polis måste stärkas ordentligt. Götblad varnade; ”En slutsats blir att ju fler pojkar och unga män som lever i utanförskap, desto större och mer aktiva kommer morgondagens kriminella grupperingar att vara.” Sju år senare är dessa pojkar vuxna män och har yngre bröder och söner.

ANNONS

Uppenbarligen har varken alliansen eller de rödgröna tagit till sig Götblads brottspreventiva rekommendationer om kvalificerat socialt arbete med marginaliserade pojkar. Istället har en socialtjänst på bristningsgränsen plötsligt fått ytterligare tiotusentals klienter av manligt kön. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, skriver: ”Det ökade flyktingmottagandet under 2015 har lett till en ökning av arbetsbelastningen inom socialtjänsten, särskilt inom området Barn och unga.”

Trumpifiering är vårt nyaste politiska skällsord, argumentation utan hänsyn till konsekvens eller fakta. Sveriges folkvalda, från vänster till höger, borde se sig i spegeln efter sin inre Trump. Varför ska vi ha ett utredningsväsende om resultaten ignoreras? Varför får Brå inte längre föra statistik om invandrares och invandrares barns brottslighet? Det handlar ytterst om att rädda liv.

Det senaste gängrelaterade mordet i Göteborg skedde på juldagen. En man i 20-årsåldern sköts i ryggen i Biskopsgården. Om utredningar är trist lektyr kan man istället lyssna på Elvis Presley pedagogiska hit ”In the Ghetto” från 1969. En gosse växer upp i Chicagos slum, kommer in på brottets bana och blir nedskjuten. Låten avslutas med att en ny pojkbebis föds, dömd att bli kriminell. Hans mor gråter.”People, don’t you understand, the child needs a helping hand or he’ll grow to be an angry young man some day.”

ANNONS

Jenny Sonesson är socionom och tidigare politiskt sakkunnig i alliansregeringen (FP).

ANNONS