Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
 Bild: Petter Trens
Bild: Petter Trens

Karin Pihl: Orimligt att betyg betraktas som affärshemlighet

Om man inte har någon aning om vad man väljer har poängen med valfrihet försvunnit.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Nu blir det svårare för landets grundskole- och gymnasieelever att välja skola. Skolverket kommer från och med i höst inte längre att redovisa statistik om betyg och elevsammansättning för enskilda skolor i landet. Därmed blir det omöjligt att veta om skolan man tänkt söka till har lyckats förbättra sina resultat över tid, hur relationen mellan betyg på proven och kursbetyg ser ut, hur många av dess elever som blir behöriga till nationellt gymnasieprogram eller högskolestudier och utifrån vilka förutsättningar sett till elevunderlag.

Det är inte Skolverket självt som har kläckt idén att informationen ska vara hemlig. Det hela började som en tvist mellan Statistiska Centralbyrån (SCB) och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Myndigheten sade nej till SKR:s begäran att få ut information om enskilda friskolor. SKR gick då till kammarrätten i Göteborg, som stämde in i SCB:s bedömning. ”Friskolor bedriver verksamhet på en konkurrensutsatt marknad”, konstaterar kammarrätten i domen. SKR överklagade till högsta förvaltningsdomstolen, som inte tog sig an ärendet. Därmed gäller kammarrättens dom.

Information om betyg och elevsammansättning är alltså att betrakta som en affärshemlighet. Det kan skada företagets ekonomiska intressen om det exempelvis kommer fram att skolan inte lyckas höja elevernas betyg från ett år till ett annat. Färre kommer att vilja söka till en sådan skola, vilket indirekt gör att företaget inte tjänar lika mycket pengar.

Eftersom det ska vara rättvist kommer information inte heller att lämnas ut om kommunala skolor. Statistik från tidigare år kommer också att försvinna från Skolverkets hemsida. Databaserna där föräldrar och forskare kunnat söka fakta om landets skolor stängs.

Vad hände med elevernas, föräldrarnas och skattebetalarnas intressen? Friskolor är inte vilka företag som helst. Vi skattebetalare finansierar deras verksamhet. Att sätta betyg innebär myndighetsutövning. Det är självklart att det måste finnas insyn.

Med den nya domen kan vi inte debattera om exempelvis riktade bidrag till enskilda skolor gör nytta eller om det är verkningslöst. Det blir High Chaparral över hela skolsystemet. Pengar pumpas in i företagen och till kommunernas verksamhet men vi har ingen aning om vad vi får för dem.

Detta undergräver själva poängen med valfrihet. Har man inte god information om vad man väljer är det inte längre ett informerat val. Dessutom blir externa mediala granskningar betydligt svårare att genomföra.

Man kan i värsta fall tänka sig att en konsekvens blir att skolorna lägger sig till med en ännu mer aggressiv marknadsföring. Pengar kommer att satsas på pampiga gymnasiemässor. Elever och föräldrar har inte någon annan information att gå på än reklam och rykten.

Det är inte vad svensk skola behöver. Utbildningsväsendet behöver mer av bildning och lugn och ro, inte glättiga reklamslogans. Fler kunniga lärare, inte fler PR-proffs.

Ingen verkar nöjd med domen. Friskolornas riksförbund anser att utfallet är olyckligt. Utbildningsminister Anna Ekström (S) har sagt att hon inte utesluter en lagändring. Det är bra. Så här kan vi inte ha det.