Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Öppna personuppgifter på nätet stärker den organiserade brottsligheten.  Bild: Naina Helén Jåma/TT
Öppna personuppgifter på nätet stärker den organiserade brottsligheten. Bild: Naina Helén Jåma/TT

Håkan Boström: Offentlighetsprincipen utnyttjas av kriminella

Offentliga sökregister utnyttjas idag av ligor som riktar in sig på äldre och värnlösa personer. Men det bristande skyddet för personuppgifter i Sverige ökar även risken för utpressning, hot och påverkan mot offentliganställda.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ett knapptryck bort på nätet finns de flesta svenskars personuppgifter samlade i olika sökregister. Det här är ett uttryck för den svenska offentlighetsprincipen. Det är tack vare Skatteverkets offentliga register som olika privata nätsidor kan erbjuda den här informationen.

Sverige sticker ut på det här området. I de flesta europeiska länder anses det vara en privatsak var du bor, vem du är samboende med eller hur mycket du tjänar. I och med digitaliseringen och globaliseringen har också den svenska hållningen fått mer uppenbart oönskade konsekvenser. Kriminella ligor utnyttjar informationen, inte minst för att ge sig på skyddslösa och äldre. Så sent som för ett par veckor sedan varnade polisen i Halland för bedragare som ringer upp eller gör hembesök hos äldre och försöker komma över bankkortsuppgifter.

Det var knappast syftet med offentlighetsprincipen att vanliga medborgare i en redan utsatt situation ska bli ännu mer utsatta. Offentlighetsprincipen är till för att vi ska kunna granska makthavare. Men den har i och med digitaliseringen och en förändrad brottslighet kommit att undergräva vanliga människors säkerhet.

Att persondata är så öppna i Sverige får också indirekta konsekvenser som underminerar rättssäkerheten. Den nyligen offentliggjorda rapporten om tystnadskultur i Göteborgs stad visar tydligt i vilken utsatt situation offentliganställda i frontlinjen kan befinna sig i. Den blir inte mindre utsatt av att hemadresser och personuppgifter är så lättillgängliga. Kriminella med våldskapital behöver knappt uttala några hot när tjänstemännen i praktiken är värnlösa. De kriminella behöver bara visa sig utanför bostaden.

Det är också väldigt svårt att få skyddade personuppgifter. Inte ens poliser i yttre tjänst har det i normalfallet. Detta förhållande riskerar att undergräva det offentligas integritet.

Den svenska offentlighetsprincipen bygger på antagandet att vanliga hederliga människor inte har något att dölja – det är tvärtom den som vill dölja något som indirekt är misstänkt. Det är en föreställning som utgår från att de som söker information vill väl och att människor som utgångspunkt har goda motiv.

Det är tyvärr inte längre en giltig verklighetsbeskrivning. Den organiserade brottsligheten har på en mängd olika sätt utnyttjat det svenska systemets föreställningar om välvillighet och ärlighet. Resultatet är inte bara allt starkare kriminella strukturer utan även en allt mer utbredd otrygghet. I nästa led riskerar vi att få en situation där de kriminella strukturerna biter sig fast och sprider sig. En situation där påverkan på myndighetsbeslut, utpressning av näringsidkare och hot sakta normaliseras i allt bredare lager.

Offentlighetsprincipen förutsätter ett samhälle där kriminaliteten är låg och staten stark. Men vi kan inte heller bara leva på förhoppningen att problemen med utnyttjande av den svenska öppenheten enkelt kommer gå över. Lagstiftningen måste anpassas till de nya förhållandena, och inte minst då till digitaliseringen. Den privata integriteten behöver värnas bättre i ett Sverige där öppenheten systematiskt missbrukas. Det borde vara fullt möjligt att åstadkomma utan att på ett avgörande sätt försämra möjligheterna att granska makthavare.