Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Foto: Anna Sigvardsson 

Odenjung: ”Väljarna får ställa sig frågan om vilket samhälle de vill se och vilka värderingar som ska styra"

I ledarsidans intervjuserie med företrädare för partierna i göteborgspolitiken har turen kommit till kommunalrådet Helene Odenjung som är Liberalernas gruppledare och förste vice partiordförande.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Du har varit oppositionspolitiker i många år nu.

- Så fruktansvärt frustrerande.

Kommer det ändras nu?

- Ja, det tror jag. Göteborgarna har längtat efter ett maktskifte. Och det märker man, sossarna har tappat elva mandat de senaste två valen. Det säger något om missnöjet. Det finns väldigt mycket att vara missnöjd över. Vi har ju pekat på bolagiseringen av staden, muthärvor och annat – vi har drivit på för att rensa upp i sättet som man styr staden på.

- Att en stad styrs så länge av samma parti skapar grogrund för en dålig beslutskultur. Även om det inte är uttalat korrupt så är det inte bra. Och människor tog sig en del friheter utöver vad de borde. Den frågan var vi på tidigt och det finns mer att göra. 

- Ibland tar sig frustration olika uttryck. En del hamnar i en enfrågerörelse och tycker att just den frågan är viktigast. Den utvecklingen ser vi ju på många håll. Men jag är helt övertygad om att vi kommer få ett nytt styre i Göteborg. 

Vad menar du med att folk hamnar i enfrågerörelser?

- Vägvalet var ett sådant parti som startades 2010 i protest mot trängselskatten. Det var en reaktion på att man inte hade fått vara delaktig i beslut och att Göran Johansson hade lovat en folkomröstning om trängselskatt till exempel.

- Den frustration många känner, det räcker att man tittar ut över Europa, kanaliseras även i främlingsfientliga strömningar som är oerhört obehagliga. Så jag tror att det här valet kommer bli ett val som handlar om värderingar. Väljarna får ställa sig frågan om vilket samhälle de vill se och vilka värderingar som ska styra. 

Handlar inte alla val om värderingar?

- Det borde det göra. Det vore min önskedröm. För då hade vi nog varit ett betydligt större parti. Väldigt många har liberala värderingar och tänker det där är så självklara saker liberaler försvarar att man inte behöver rösta på ett liberalt parti. Äsch, vi har det ganska bra tänker nog många. Och det har vi! Men att de demokratiska liberala värdena är hotade både i Europa och i Sverige tycker jag är väldigt tydligt.

- Vi kan se hoten mot judiska församlingen, vi ser att nazister marscherar öppet på våra gator. Vi ser det på så många ställen, inte minst i förorterna där självutnämnda moralpoliser tar sig friheten att påpeka hur kvinnor ska gå klädda, vem de får umgås med och bestämmer över hur andra människor ska leva sitt liv. Och islamister som hindrar människor från att rösta. Det är hot på riktigt. För oss liberaler handlar det om att försvara alla människors rätt att leva som de själva vill.

Trots att många göteborgare, som du säger, tycks sugna på maktskifte har alliansen väldigt svårt att få ihop tillräckligt med stöd. Om man ska lita på mätningarna under det senaste halvåret. Alliansen ligger stilla i mätningarna. 

- Martin Wannholt (numera D) blev utesluten ur Moderaterna efter att han själv gjorde en valkoalition med Vägvalet. De kanske är snopna att han startade ett eget parti. Ett konstigt sätt att säga tack för kaffet. 

- Det är tydligt i era mätningar att det är tre, eller fyra, block. Det är de rödgröna, Alliansen, de missnöjda och så är det ett nästan lika stort block som är osäkra. Det är ett öppet läge. 

Men är det inte också ett omfattande missnöje med er i oppositionen? 

- Vi är ju inte nöjda med det, jag vill att fler ska rösta liberalt! Vi är tydliga med var vi står och vad vi vill i våra samtal med väljarna. Det är det enda sättet. 

Kan det inte varit så att en hel del borgerliga väljare inte fått från oppositionen vad de förväntat sig, att många av de drygt tjugo procent av väljarkåren i Göteborg som uppger att de kan tänka sig rösta på Demokraterna och Vägvalet egentligen hade kunnat rösta på Liberalerna? 

- Det finns nog flera bottnar, men i grunden handlar det om missnöjet med trängselskatten och numera Västlänken. Demokraterna har lovat sina väljare att de ska riva det avtalet. Men de kan inte svara på hur det ska gå till. Där tror jag att de kommer få en enormt stor svekdebatt efteråt. 

- Jag förstår att man engagerar sig i en fråga, men jag företräder ett idéparti, våra medlemmar och väljare. Politik handlar mycket om kompromisser och det Västsvenska paketet med Hisingsbro, Marieholmstunnel, Västlänken och trängselskatt är en kompromiss både inom och mellan partier. Det är en statlig satsning i vår region som man diskuterats i decennier. Att nu säga att vi kan ändra i detta, det är att lura väljare.

Hur kommer maktskifte gå till då – rent krasst - Vilka är de möjliga samarbetspartnerna för Liberalerna – ni kommer väl behöva söka rätt okonventionella allianser för att förändra styret av Göteborg?

- Vi är fyra olika partier i Alliansen som går till val tillsammans och vi vill ta över styret i staden. I Västra Götalandsregionen samarbetar vi med Miljöpartiet i en grönblå koalition till exempel. 

Men även Alliansens fyra partier kommer behöva söka stöd av någon annan. Skulle samarbete med Socialdemokraterna eller Demokraterna vara aktuellt? 

- Jag kan inte svara på den frågan. Men jag tycker att det finns ett egenvärde av att Socialdemokraterna går i opposition. Jag tror att Göteborg behöver komma tillbaka till Göteborgsliberalismen. För mig är det så viktigt att alla barn i skolan får vad de behöver. Att vi faktiskt bygger ihop vår stad. Vi behöver låta fler få äga sin bostad och att äldrefrågan behöver uppmärksammas mer.  

- Det finns så många saker att jobba med på ett nytt sätt. Ett maktskifte skulle innebära att vi får ett nytt och modernt styrsystem, inte ett förvaltande. Vi mötte ju väldigt länge ett enormt motstånd från de rödgröna om att flytta skolan till en central nämnd. Till slut fick de ge med sig när de insåg att det fanns ett stort stöd bland tjänstemän och rektorer, lärare och bland facken. 

Den stora segregationen återstår, hur tar sig Liberalerna an detta?

- Löser vi inte den frågan kommer Göteborg att slitas isär, om det inte redan håller på och sker nu. Det finns ljuspunkter, i Västra Hisingen har man faktiskt lyckats höja andelen av de elever som får godkända betyg, däremot oroar det att meritvärdena totalt sett sjunker i Göteborg.

- Över tusen elever lämnar grundskolan utan att nå målen, varje år. Så för mig handlar det om ett tydligt fokus på kunskap, satsa på lärarna, att ge rektorerna makt att styra över sin budget – och nu får de den möjligheten. Vi får en resursfördelningsmodell som är mer rättvis och förutsägbar. Elever med särskilda behov kommer att få bättre förutsättningar nu, och dessa elever finns på alla skolor.

Har vi inte redan idag en fördelningsnyckel för stadsdelarna?

- Jo, men den har inte följt eleverna utan den har avspeglat hur det ser ut på ett mycket större geografiskt område. Vi kommer behöva jobba mycket mer med det här. Skiftet skedde nu första juli så det är bara i startgroparna. Skolans uppdrag måste i större utsträckning handla om tidiga insatser. Det handlar också om att möta de särbegåvade eleverna, vi har hundratals elever som är oerhört begåvade. De rödgröna har motarbetat och motsatt sig våra förslag. Alla elever ska mötas av höga positiva förväntningar, även särbegåvade. 

Ponera att det blir maktskifte och Liberalerna sitter i den styrande koalitionen. När du möter väljarna om fyra år, vilka är de tre saker som du helst vill kunna visa upp att ni har gjort? 

- Vi har vänt skolresultaten, med tydliga förväntningar och tidiga insatser. Det är lugn och studiero i klassrummen. Eleverna är väl rustade för framtiden. Då har vi fler äldreboenden och fler trygghetsboenden. Det är något vi har jobbat mycket med. Det är ett växande problem att många äldre är så ensamma. Ingen ska behöva dö ensam. Vi har också vänt utvecklingen i utanförskapsområdena. Fler går till jobbet varje dag och har egen försörjning, att fler känner att de kan bidra.

- Det är kanske det största sveket som det svenska samhället har på sitt samvete, att man har placerat folk i ett långvarigt bidragsberoende vilket blir så destruktivt. Till detta hör även arbetet mot hedersförtryck: Det är en grundläggande jämställdhetsfråga. Att det kommer folk och tror sig kunna bestämma över hur andra ska leva sina liv. Kampen med dem tog vi för hundra år sedan och vi tar den striden nu också.