Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Peter Hjörne: Och i Azalea kan man inte undgå att bli kär

Självklart har vi precis som andra länder särskilda traditioner och sedvänjor vi ägnar oss åt och som vi värdesätter högre än andra, skriver Peter Hjörne.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Valborg, denna vårfirardag som så ofta blöts av "detta pissiga vårregn", som Håkan Hellström besjunger så vackert i "Valborg". (Att Håkan Hellström kommer upp överst när jag söker på Valborg, säger en del om den göteborgske megastjärnans storhet.)

Detta pissiga vårregn härskar också denna skrivarfredag när jag vandrar över Nedre Götaplatsen och konstaterar att där kommer vattnet både under- och ovanifrån. 
Sedan jag passerat Håkan Hellström på nätet landar jag i olika beskrivningar av Valborg, som jag trodde var ett svenskt krusbär - men så icke. Valborgsmässoafton firas nämligen, utöver i Sverige, också i Estland, Finland, Lettland, Tjeckien, Slovenien och Tyskland den 30 april eller 1 maj.

Enligt Wikipedia härstammar Valborg från Tyskland där man sedan 1400-talet firat minnet av den heliga Walpurgis den 1 maj, dagen då hon helgonförklarades. Men Valborg hade också sällskap den dagen av ett gäng häxor. I förkristen tid trodde man att häxorna, just på Valborgsnatten, red på kvastar till gamla offerplatser och festade runt med självaste djävulen. Med tanke på karaktären på somligt valborgsfirande finns det finns sannolikt de som hävdar att en del festande fortfarande sker i sällskap av den onde.

De flesta svenskar förknippar nog inte Valborg med varken Walpurgis eller häxor utan med vårens och ljusets ankomst, med majbrasor, mösspåtagning och, i Göteborg, med den "heliga" kortegen. 

Just firandet av våren ter sig aningen märkligt eftersom "det pissiga vårrregnet" tycks ha vunnit över solen på senare år. Så vitt jag förstår så skall firandet av Göteborgs 400-årsjubileum 2021 också bejaka att det regnar i Göteborg. "Världens bästa stad när det regnar", lyder den blygsamma rubriken i jubileumsmanifestet.  Jag vet inte om det var en medveten lustighet på jubileets hemsida när man skriver: "För att nå vårt mål har flera jubileumssatsningar gått samman under ett paraply..." Kanske dags för en ny Valborgstradition där vi hyllar regnet och där häxorna rider på paraplyer?

A propos traditioner så läste jag en intressant krönika om vårt kulturarv av Svenska Dagbladets kulturskribent Anders Q Björkman. Sverige har ratificerat Unescos konvention om skyddande av det immateriella kulturarvet. Det innebär att vi och alla andra länder som har skrivit under skall upprätta en lista över de levande traditioner som vi tycker skall finnas med på Unescos världslista. I Sverige gick uppdraget till Institutet för språk och folkminnen.

Immateriella kulturarv är sådant som man inte kan ta på - "traditioner som lever och överförs mellan människor, handens och kroppens kunskaper, erfarenheter och kreativa uttryckssätt", skriver institutet. Alla har varit välkomna att komma med förslag. På listan finns det väntade som Luciatåg, sång och dans runt midsommarstången, klapp-, rams- och sånglekar, glashantverk, nyckelharpa, riksspelmansskap, fika och  smörgåsbordet. 
Laxsätt, klinkteknik och båtbyggnad, gummekaka, kärlekslås, bastabinne i Ödesnäs, ångfartygstrafik, Knutmasso och laggning av träkärl får väl hänföras till de mer ovanliga traditionerna. Saknas gör däremot sådana självklarheter som göteborgska, ordvitsar och Kal och Adahistorier. Även Valborgsfirandet och snapssånger borde givetvis vara med.

Anders Q Björkman uppmärksammar oss emellertid på att Kulturdepartementet nu beslutat sig för att skrota listan ty "det är många gånger problematiskt att hävda att ett visst kulturarv eller en viss tradition skulle vara viktigare eller ha större betydelse än en annan", som Per Ohlsson Fridh, statssekreterare på Kulturdepartementet uttryckte det.

Vilket trams! Självklart har vi precis som andra länder särskilda traditioner och sedvänjor vi ägnar oss åt och som vi värdesätter högre än andra.  Andra länder har listat yoga, ölkultur, tango, dockteater och kaffekultur utan att anse att det är problematiskt.

Jag tror också de flesta svenskar, inrikes såväl som utrikes födda, skulle betrakta det som tämligen oskyldigt, oproblematiskt och självklart att vi har våra särskilda traditioner precis som andra länder har sina. 

Hur i hela friden kan det vara problematiskt att hävda att Lucia och fika är svenska immateriella kulturarv? Hur skulle det rimligtvis kunna skada eller exkludera - för jag misstänker starkt att det är sådana skäl som ligger bakom beslutet - med en lista över våra traditioner? Vi måste våga säga att det finns en svensk kultur och svenska traditioner - men givetvis också att alla är välkomna att ta del av den och utveckla den.

Tillbaka till det göteborgska "pissiga vårregnet" och den blygrå himlen. Men en Valborgskrönika kan inte avlutas i moll.  Det må se vädermässigt mörkt ut men ekonomiskt ser det desto ljusare ut, har vi blivit varse den senaste tiden. De båda Volvo gör urstarka resultat. De tjänade nära tio miljarder ihop under årets första kvartal. Det skall investeras över osannolika 1000 miljarder i Göteborgsregionen. Företagen i regionen växer och anställer. Göteborgsregionen har den starkaste jobbtillväxten av storstadsregionerna och Svenska Mässan berättade härom dagen att man skall bygga till ytterligare två Gothia Towerstorn. Tillväxten i framtidsbranscher som Life Science och fordonsteknik är mycket stark. Detta gagnar alla!

Inga problem? Inga utmaningar? Självklart men det får vänta till en annan dag och en annan krönika!
Trevlig och solig? Valborg!