Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Aleksandra Boscanin: Nyanlända hjälps inte genom sänkta krav

Att ställa krav på att den som kommer hit ska lära sig språket måste vara en naturlig del av den svenska integrationspolitiken.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Språk är nyckeln till integration. Inte för att språkfärdigheter i sig är det enda som krävs, integration är mer än så, men för att det förenklar nästan allt: som att kunna skaffa ett jobb eller gå en utbildning. Dessutom skapar det också en möjlighet att följa med i samhällsdebatten, ta del av viktig information och landets gemensamma kultur, vilket inte ska underskattas.

Att ställa krav på att den som kommer hit ska lära sig språket måste därför vara en naturlig del av den svenska integrationspolitiken. Det är av omsorg för de nyanländas möjligheter att bli delaktiga i samhället, men också för att värna den gemenskap som krävs för att samhället ska fungera. 

Djeno Mahic, rektor på skolan Kronan i Trollhättan, vill emellertid att nyanlända elever som påbörjat svensk skola i årskurs 7 eller senare ska få dispens från språkliga krav (SvD 8/12). I grundskoleämnen som till exempel matematik, kemi och historia har eleverna möjlighet att synliggöra sina kunskaper på modersmålet. Detta är emellertid inte möjligt i ämnena svenska och engelska (då dessa ämnen bedöms på just svenska och engelska).

De många nyanlända som inte får godkänt i svenska (eller engelska) saknar därmed behörighet att läsa ett nationellt gymnasieprogram. De får i stället först gå introduktionsprogrammet, där de framförallt läser svenska som andraspråk. Mahic hävdar att det är problematiskt då eleverna riskerar att tappa sina kunskaper i skolans övriga ämnen. Därför vill han att de ska få dispens från språkkraven och lagstadgad rätt till stöd i form av studiehandledning på elevens starkaste språk.

Förslaget är välmenande, men destruktivt. Det skulle det sätta ytterligare press på de kommuner som redan är hårt pressade på grund av stor tillökning av nyanlända elever. Men framförallt handlar det om signalvärdet: Genom att tumma på språkkraven sänder man signalen att det inte är så viktigt att lära sig svenska; att det går att komma vidare till nästa nivå trots att man inte lärt sig det man formellt behöver kunna. 

Med tanke på att grundskolan omfattas av skolplikten kan det vara rimligt att man där kan få hjälp på sitt modersmål. Någonstans måste gränsen dock sättas. Kraven kan inte sänkas i all oändlighet. Utan godkänt i svenska kommer dessa elever inte att kunna söka någon högre utbildning efter studenten och deras chanser att få ett jobb försämras avsevärt. Nyanlända hjälps inte genom sänkta krav, utan genom stöd att lära sig svenska.