I vissa arbeten får man räkna med att hot och våld kan förekomma. Polis är ett sådant yrke. Därför är poliser tränade i att hantera och förebygga våldsamma situationer.
Lärare borde inte vara ett sådant jobb. Men i praktiken ingår hot och våld numera i många lärares arbetsvardag. Antalet anmälningar om misshandel och kränkningar i skolan har fördubblats sedan 2012. (Expressen 5/4 2019). Arbetsmiljöverket konstaterar att lärare är en högriskgrupp för att utsättas för hot och våld. En av fyra lärare uppger att de utsatts för sådana här typer av kränkningar det senaste läsåret. Det visar en undersökning från Skolverket (Skolvärlden 25/4 2019).
Enligt en granskning från DN handlar 70 procent av våldet i skolan om elever som utsätter sina lärare för angrepp. Lärare blir skallade, får håret bortslitet och får utstå sparkar och knytnävsslag. I ett fall som anmäldes till Arbetsmiljöverket fick en gravid lärare utstå sparkar och slag mot magen. Hon fick senare missfall.
Göteborg är inget undantag från den här trenden. ”Vi har lärare som i särskilda undervisningsgrupper blir slagna i princip varje dag” säger Andrea Meiling, ordförande för Lärarförbundet i Göteborg, till GP.
På Nytorpsskolan i Hammarkullen har våldet eskalerat till den grad att utsatta lärare utrustats med personlarm som går direkt till polisen eller internt på skolan. All personal ska ha en app i telefonen så att de kan kalla på hjälp från kollegor.
Om vi vill ha några lärare i framtiden måste detta åtgärdas nu. De som är främst ansvariga är huvudmännen, det vill säga kommunerna. Men problemet är så pass allvarligt att frågan måste upp på nationell nivå. Så har också skett.
Men vad har regeringen gjort? Satsat några miljoner på att ”förändra stereotypa könsnormer”. Detta ska enligt regeringen motverka våldet i skolan. Det låter som ett skämt. Det är misshandel det handlar om, inte olämpliga blondinfräckisar.
En person som utsätts för våld i hemmet behöver lämna relationen och den hotfulla miljön så fort som möjligt. Våldsutövaren kan med fördel få behandling och psykologiskt stöd för att ändra sitt beteende. Men i den aktuella situationen måste prio ett vara att undanröja hotet om våld.
Hot och våld på arbetsplatsen måste betraktas på ett liknande sätt. Det betyder att elever som vid upprepade tillfällen brukar grovt våld mot lärare eller klasskamrater måste avlägsnas från skolan.
Möjligheten att stänga av elever finns. Men kommunen har fortfarande ett ansvar att eleven får sin rätt till utbildning tillgodosedd. Därför måste det finnas ett utvecklat system för omplacering av elever mellan skolor. Miljöombyte kan verka positivt för att bryta en destruktiv utveckling.
I många fall är ungdomar som slåss också själva utsatta för våld i hemmet. Då kan skolor som förutom undervisning erbjuder boende, omvårdnad och en trygg miljö vara ett bra alternativ. Främja fasta personalgrupper. Anställ personer som kan ingjuta respekt, har erfarenhet av gruppsykologi och kan bli förebilder, exempelvis personer som arbetat inom Försvarsmakten, som polis eller inom idrottsrörelsen.
Beslutet att en elev ska flyttas till en sådan skola bör ske i samråd med föräldrarna, och om det inte är möjligt, under samma principer som Lagen om vård av unga (LVU). Om ungdomen är över 15 år och dömd för brott, vilket inte är otroligt om han eller hon har misshandlat sina lärare, skulle samarbete kunna ske med Kriminalvården.
Detta kan låta som en drastisk reform: rycka upp en ung person från sin miljö. Men det är i vissa fall precis vad som behövs, både för eleven själv och för att säkerställa en trygg ordning i svenska klassrum.
