Kravallerna, skadegörelsen och skräcken som svenska medborgare utsätts för, är här för att stanna. Det är normaltillståndet i Sverige nu. Inte längre något dramatiskt undantag. Inte något som bara händer i otäcka och avlägsna förorter till Paris. Det händer i Bergsjön, Gottsunda, Husby, Vivalla, Rosengård och Tureberg.
Budskapet till många medborgare i Sverige är följande: Bor du i fel stadsdel så är din egendom inget värd. Din tillgång till ambulans, brandkår och polis är villkorad. Du får finna dig i att det är unga, arroganta och våldsamma killar som bestämmer i din stadsdel, inte du, dina grannar eller polisen och politikerna.
Den värsta ojämlikhet våra städer utsätts för är inte ojämlik finansiering, det satsas mångfalt mer per person i socioekonomiskt svaga stadsdelar, utan ojämlik tillgång till samhällets fundament: trygghet i form av polis, ambulans och brandkår.
Under onsdagskvällen byggde unga killar barrikader på Rymdtorget i Bergsjön och blockerade en rondell. De kastade sten på poliser, brände bilar och anlade bränder som spred sig till affärslokaler. Under en tid åkte varken spårvagnar, bussar eller brandkår in i stadsdelen.
Det hela började med att 15-20 ungdomar gick till attack när polisen skulle göra en insats i området. Smällare och stenar kastades på polisen. Polisens Hans Lippens förklarade att: ”De är mycket arga på oss då de förmodligen tyckt att vi har stört deras arbete. Men det är ju en kriminell verksamhet de sysslar med, vi gör bara vårt jobb.” (GP 21/9). En bakgrund till ungdomarnas ilska var att deras stöldgodshade beslagtagits tidigare i veckan.
”Det har brunnit i princip varje dag sedan den 13 september”, säger Mattias Sköld, inre befäl vid Räddningstjänsten Syd till TT (19/9). Och det handlar inte bara om stora städer. När en tvååring ramlade ut från ett fönster i Uddevalla utsattes polisen för stenkastning när de anlände till platsen. Det absoluta minimumkravet i ett samhälle; att du har tillgång till akutsjukvård och polis, är ifrågasatt.
Det här handlar inte om "djup social oro” eller bred folklig vrede. Det är gäng av unga killar som tagit stadsdelarna som gisslan. Problemet bör också behandlas därefter. Vad killarna uppenbarligen inte vill är att polisen ska åka in i ”deras stadsdel”. Det är precis vad polisen borde göra, oftare. Att aldrig lämna dessa huliganer ifred är den absolut viktigaste åtgärden just nu.
Det var vad polisen under 1980-talet började göra i New York. Polisen punktmarkerade intensivt vissa så kallade ”hot spots” och lämnade aldrig gängen ifred. De signalerade tydligt: ”Vi tänker inte lämna det här området, vi representerar samhället, inte ni”.
Strategin fungerade och New York gick från att vara en av USA:s farligaste städer till en av de tryggaste, på bara två decennier. Samma sak behöver nu hända i Göteborg och på många andra platser i landet. Men det kräver uthållighet och envishet. De egenskaperna kan poliserna bara uppvisa om de får tillräckligt med stöd och uppbackning från samhället.
