Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Jonas Lindstedt

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

New York tar efter Göteborg

Även lilla Sverige har möjligheten att visa upp att det går, trots begynnande motstånd, driva på för en effektiva miljöåtgärder. På området trängselskatter var Göteborg en föregångsstad, skriver professorn och gästkolumnisten Thomas Sterner.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

En trafikexpert från Singapore berättade en gång om deras trängselavgifter. Hon malde på tills jag avbröt med att: "vi har dom i Göteborg också". Hon tittade på mig med oförställd förvåning: ”In Gothenburg?”, och tittade ut på den tomma lilla gatan framför parken, ”Congestion Fees? In Gothenburg?”

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Såklart kan inte vår trängsel imponera på någon från Singapore med en befolkningstäthet på över 80 personer per hektar. Vi har en kvarts person per hektar i Sverige (12 i Göteborg). Vi som bor i måttliga städer som Göteborg har insett fördelarna med trängselavgift men inte Parisborna. Svenskar säger i enkäter att de gärna vill gå före och påverka världen. Är det rimligt? Är det någon som bryr sig vad vi gör? Faktiskt kan det vara så – och kanske är det bästa – till och med enda – sättet vi kan påverka världen.

Nu har faktiskt New York City som första stad i USA bestämt sig för att införa trängselavgifter. Faktiskt förekom svenska experter och erfarenheter i debatten och enligt utsago spelade de en stor roll. (Visserligen pratade de kanske mer om Stockholm men vi tar ändå åt oss av äran).

Första april hände det – men det var inte aprilskämt utan en reform som egentligen borde ha hänt för länge sedan. Guvernören Cuomo har plockat med trängselavgiftsystem i 2020-budgeten och gett trafikmyndigheten MTA i uppdrag att utforma systemet så det täcker hela Manhattan söder om Parken (60th street).

Egentligen är det bäst om miljö- och trängselavgifter beror på hur mycket fordonen släpper ut, hur dags resan sker och var, vilket påverkas av trängseln i området och hur många som drabbas.

I praktiken är det många andra faktorer som styr. Som vanligt är ett av motiven att samla in intäkter som kommer att användas till att rusta upp kollektivtrafiken – huvudsakligen tunnelbanesystemet.

En grupp har tillsatts med mandat att föreslå avgiftsnivå och eventuella undantag. Det sägs uttryckligen att de kan ta hänsyn till trafikflöden, fordonstyp, miljöeffekter och tid på dygnet. Därför kommer det att bli spännande att se i hur stor utsträckning gruppen håller sig till principer som förbättrar trafiken och miljön och i hur stor utsträckning de faller för påtryckningar från olika grupper som vill ha undantag.

Min vän Charles Komanoff som kampanjat för detta i årtionden och som dessutom är cykelaktivist, vilket kräver mycket mod på Manhattan, jublar. Han berättar att Jonas Eliasson från Stockholm gjort stort intryck med redogörelser för hur det fungerar i Sverige.

Trängselavgifter möter ofta motstånd – som i London initialt, men när systemet funnits ett tag, blir det inte bara accepterat utan populärt. I USA där de knappt har bensinskatter men ett väldigt motstånd mot exempelvis klimatpolitik så skall den symboliska effekten av detta beslut inte underskattas. Blir luften renare och restiderna kortare i New York så kan det hjälpa till att tippa vågskålen också för annan klimat- och miljöpolitik. Och då kan vi ta åt oss en smula av äran.