Tillit utgör grunden i ett demokratiskt samhälle. Finns förtroende mellan myndigheter och medborgare uppbär systemet legitimitet. Ett sådant samhälle fungerar och kan utvecklas.
Detsamma gäller en utbildningsinstitution: läraren förväntar att studenten följer spelreglerna och studenten förlitar sig i sin tur på lärarens förmåga att sakligt bedöma resultaten av studierna. Vad sker när detta rubbas? Här förhåller sig lärosäten på olika vis.
Låt mig ta två exempel. Under året som gick gjorde jag på uppdrag av rektor en granskning av Göteborgs universitets disciplinnämnd. Till denna anmäls studenter som befaras ha fuskat. En diger utredning följer av sådan misstanke, då blotta misstanken om förseelse är allvarlig.
Jag intervjuade lärare, handläggare och prefekter om arbetet. Många återkom till bekymmer med studenter som inte accepterar underkänt på en kursuppgift. Studiemässiga bakslag sågs inte som resultatet av studentens tillkortakommande, utan som utfall av fördomar och rasistiska tankefigurer hos läraren.
LÄS MER: Svensk forskning börjar likna en Kafkaroman
Sådan misstro mot examinatorn lägger grus i maskineriet: själva hanteringen äter arbetstid och alstrar ängslan i kollegiet. Ingen vill beskyllas för att vara rasist när man gjort sitt jobb, än mindre bli ett ärende där också grundlösa anklagelser utförligt måste dokumenteras.
Göteborgs universitet valde, i linje med önskemål från verksamheten, att temporärt förstärka lärarstödet. Under 2022 kan den som vill använda undertecknad som bollplank i handläggning. Ingen eller inget står fri från kritik eller granskning i detta utbyte, det ska understrykas. Centralt är också detta: rasism finns och ska motverkas, ja – men alla mellanmänskliga relationer eller förehavanden, såsom examination, handledning och myndighetsutövning, är inte betingade av strukturell rasism.
På Kungliga tekniska högskolan, KTH, förefaller ansatsen vara den omvända. Under tydlig ledning av värdegrundsrektor Anna Wahl finns här både "Equality Office" och "Equality Forum". Kontinuerligt skolas medarbetare i den maktanalys som Wahl upphöjt till rättesnöre. Men där det strukturella könsförtrycket tidigare tjänade som doktrin, heter katekesen nu antirasism.
Jag har tagit del av underlaget som medarbetare nyligen ställdes inför. De anställda har fått en rejäl duvning i att se sig själva, skolan, politiken och samhället samt dess beslutsfattande institutioner som genomrasistiska. Den synliga och osynliga rasismen är allestädes närvarande, medvetet eller omedvetet verkställd. Meritokrati erbjuder alls ingen lösning, tvärtom är ”vita människors övertro” på att denna någonsin kan fungera ett hinder i det sanna antirasistiska kampen. Utbildningssatsningen har ifrågasatts av UNT. Tidningens politiska chefredaktör Sakine Madon inbjöd KTH att replikera, men mötte tystnad. Högskolan tycks fortsatt trosviss att vägen man valt, är den rätta.
Tillåt mig tvivla. Det som med all säkerhet sker är att tilliten för ämbete och kontrollsystem undermineras. Handlingar och avsikter misstänkliggörs. Studenter som tillhör en “utsatt grupp” och lånar Equality Forums teoriglasögon torde gå en enkel match, om och när ett tentaresultat, handledning eller undervisning inte berättar det man vill höra.
Strävan måste i alla lägen vara att bedömning och utredning sker på ett rättssäkert vis. Då måste teorierna lämnas utanför.
LÄS MER: En skola som struntar i faktakunskaper sviker barnen
