Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Euro. Har gjort många européer fattigare.  Bild: Ruud, Vidar
Euro. Har gjort många européer fattigare. Bild: Ruud, Vidar

Karin Pihl: Nej, Sverige ska inte byta kronan mot euron

Vad som behövs är inte en diskussion om Sverige ska införa euron, EU:s kanske största fiasko. Däremot behövs en debatt om EU:s ökade maktambitioner.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Sverige borde anta euron som valuta, skriver Fredrik Johansson på Svenska Dagbladets ledarsida. Han anser att ett svenskt medlemskap i EMU är viktigt av politiska skäl: För att ha större möjligheter att bromsa EU-regleringar av svenska basnäringar som skog och vattenkraft, och för att ett ökat samarbete om klimat, migration och säkerhetsfrågor är nödvändigt.

Även Dagens Industris ledarsida tar ställning för euron. Också för DI är det politiska, snarare än ekonomiska skäl som väger tyngst. Att skrota kronan till förmån för euron skulle ge Sverige mer inflytande över den politik EU driver. Därför måste debatten om ett svenskt EMU-medlemskap återupplivas, skriver Frida Wallnor.

Johansson och Wallnor har rätt i att EU i dagsläget utvecklas i fel riktning gällande pålagor om allt från skogsbruk till socialpolitik. Och att en samordnad europeisk strategi behövs för att möta hoten från Kina och Ryssland.

Men varför skulle Sveriges inflytande över dessa frågor öka om vi antog euron som valuta? Det är kommissionen som lagt fram direktiv om att alla EU-länder måste införa pappamånader i föräldraförsäkringen, inte Europeiska centralbanken.

LÄS MER: Så gör eurofiaskot svensken fattigare

Sverige röstade nej – trots massiva kampanjer från ja-sidan – till euron 2003. Det var ett klokt beslut från svenska folket som gynnade Sverige under finanskrisen.

Inte minst Greklandkrisen visar detta. Att Grekland har euro som valuta – landet mer eller mindre fuskade sig in i valutaunionen – försvårade möjligheten att dämpa skadorna av finanskrisen eftersom de inte kunde devalvera valutan och därmed öka konkurrenskraften.

Det är helt enkelt inte rimligt att så skilda ekonomier som Grekland, Tyskland och Spanien har en gemensam penningpolitik och en gemensam centralbank som sätter styrräntan.

Att europrojektet är en flopp som har gjort många européer fattigare visar en rapport från den tyska tankesmedjan Centre for European Policy. Studien har försökt kalkylera hur åtta EMU-länders BNP skulle ha utvecklats om de inte antagit euron.

Italien har förlorat mest på att ge upp liran – 4000 miljarder euro. Fransmännen har förlorat 3500 miljarder euro, och Spanien 224 miljarder. Tyskland har däremot gått plus med nästan 2000 miljarder euro. Av de granskade länderna är det bara just Tyskland och Nederländerna som vunnit på att gå med i EMU.

Men även de politiska argumenten, att euron kommer att föra de europeiska länderna samman, svajar. Visst skulle det vara smidigt att slippa växla sedlar när man reser till Tyskland eller Italien. Men det behovet försvinner i och med att kortläsare ersätter kontanter på allt fler ställen.

Euron har snarare skapat dålig stämning. Inte minst mellan Grekland och Tyskland. Stödpaket efter stödpaket sjösattes under finanskrisen, där Tyskland stod för en stor del av lånen. Grekerna ansåg att långivarna ville svälta ut landet, och i Tyskland muttrades det om att man bara kastade pengar på Grekland.

Man ska komma ihåg att det finns en historisk aspekt här. Mellan 1941 och 1944 ockuperades Grekland av Nazityskland. 2015 krävde Grekland ett kraftigt krigsskadestånd från Tyskland, något som den tyska regeringen avfärdade som dumheter och ett sätt att slippa att betala lånen.

Om Sverige går med i eurosamarbetet kommer vi att tvingas vara med och skuldsanera andra länders ekonomier vid en eventuell kris. Det skulle inte göra svenskar mer positivt inställda till EU-samarbetet. Redan i dag omfördelas stora summor mellan Nordeuropa och Sydeuropa via den så kallade coronafonden.

Sverige bör inte ge upp kronan. Vad som däremot behövs är en diskussion om vilken attityd Sverige ska ha gentemot Bryssel. Den svenska inställningen som så gott som alla partier, Liberalerna undantaget, delar, är att EU ska fokusera på kärnuppgifterna. Resten – socialpolitik, arbetsmarknadspolitik, finanspolitik – ska medlemsstaterna sköta. Men så är det inte i dag. EU tar sig an allt fler områden och den svenska regeringen viker ner sig, gång på gång.

Här har vi en debatt som verkligen borde föras i Sverige.

LÄS MER: EU:s propagandakampanj för tankarna till Sovjet

LÄS MER: Europas ledare måste skärpa sig