Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Statsminister Stefan Löfven och inrikesminister Mikael Damberg (S). Bild: Jonas Ekströmer/TT
Statsminister Stefan Löfven och inrikesminister Mikael Damberg (S). Bild: Jonas Ekströmer/TT

Karin Pihl: Nej, regeringen har inte storsatsat mot kriminaliteten

Trots den tuffa retoriken från regeringens sida går många av de rättsvårdande myndigheterna på knäna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Omkring 400 personer i Sverige har gripits tack vare två stora polisoperationer den senaste tiden. Den första rör den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, som fransk polis lyckades knäcka. Den andra är det senaste internationella samarbetet som går under namnet ”Operation Trojan Shield”, där polisen kunnat följa de kriminellas kommunikation eftersom de lurats att använda en app som amerikanska FBI i hemlighet tagit fram.

Dessa två händelser är historiska, enligt den svenska rikspolischefen Anders Thornberg som medverkade i SVT:s Agenda på söndagen.

De kriminella gängen är nu förvirrade eftersom hjärnorna bakom narkotika- och vapensmugglingen och morden är gripna.

Att så många kriminella har häktats är glädjande. Det ger polisen och andra brottsförebyggande instanser möjlighet att stoppa nyrekryteringen och försvaga de kriminella gängen.

Men det finns ett problem i den svenska rättskedjan som ofta förbises, och som gör att inrikesminister Mikael Dambergs hurrarop skorrar falskt. Det räcker inte att gripa misstänkt kriminella. För att rättssystemet ska fungera effektivt måste hela processen, från att polisen stormar bostaden till att domaren meddelar påföljd och personen kan avtjäna sitt straff, fungera. Och det gör den inte i Sverige.

LÄS MER: I Sverige lönar det sig att begå brott

”Trojan Shield” har orsakat en kris hos de kriminella gängen. Men också i svenska häkten. Efter operationen är häktena belagda till 106 procent. Det innebär att personer som misstänks för grov organiserad brottslighet måste dela rum. Kriminalvården har satt in våningssängar och gjort om besöksrum, vilket medför säkerhetsrisker. Och det finns ingenting som tyder på att trängseln kommer att minska. Kriminalvården räknar med att det snarare kommer att bli värre framöver, inte minst om förslagen om slopad ungdomsrabatt och hårdare straff blir verklighet (Aftonbladet 13/6).

Häktena är inte de enda ansträngda instanserna. Många fängelser i Sverige är så fulla att intagna är tvungna att dela cell.

Det gör att dömda brottslingar inte får straffen verkställda i tid. Enligt en kartläggning SVT gjorde i höstas går 2700 dömda kriminella fria eftersom det inte finns plats på anstalterna. Kriminalvården har därför tvingats öka tidsgränsen, från 50 till 100 dagar, som en brottsling får vara kvar i frihet från att domen delats ut. Ju längre tid den dömde måste vänta, desto högre är risken att ytterligare brott begås. Men Kriminalvården säger att man inte har något alternativ.

LÄS MER: Nya fakta om våldtäktsmännens bakgrund

En annan krisande del i rättsprocessen är de underfinansierade åklagarna. Det gör att det tar lång tid för ett brottsoffer att få veta om fallet leder till rättegång eller om det kommer att läggas ner.

Det behövs fler åklagare, men pengarna räcker inte. Inför fjolårets budget skröt regeringen om storslagna satsningar mot brottsligheten. Men varken Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten eller domstolarna fick den finansiering som efterfrågats. Jämfört med övriga rättsväsendet krympte Åklagarmyndighetens budget 2020.

”Den här höstbudgeten gör att åklagare tappar hoppet”, sa åklagaren Emma Berge till SvD. Statsminister Stefan Löfven har försvarat uteblivna anslag med att myndigheten gått med överskott, något som åklagarfacket avvisar då kostnadsminskningen beror på att utbildningar och annan verksamhet ställts in på grund av pandemin.

Riksåklagare Petra Lundh tror att myndigheten tvingas minska bemanningen de kommande två åren för att hålla budget (SvD 24/9 2020). Liberalerna blev inte nöjda utan ville ge myndigheten ytterligare 50 miljoner kommande år, vilket var bra, men det som myndigheten efterfrågar är politiska garantier för en långsiktig ökad finansiering. Dessutom behöver man pengar för att expandera, inte enbart för att täcka budgethålen.

Retoriken om de storskaliga satsningarna på rättsväsendet som regeringen deklarerat saknar förankring i verkligheten. Det är bra att det ska bli fler poliser. Det är bra att det ska bli straffskärpningar för grova brott. Men med underfinansierad kriminalvård, åklagarmyndighet och domstolsväsende riskerar det att bli ett kraftfullt slag i luften. Det är som att dammsuga huset och kalla det för en övergripande renovering.

LÄS MER: Varför sitter statsministern och fabulerar i TV?

I en tidigare version av texten skrevs att oppositionen pressat fram 50 miljoner till Åklagarmyndigheten. Mer korrekt är att det var Liberalerna, som i detta fall snarare kan beskrivas som ett samarbetsparti till regeringen.