Civilsamhället och folkbildningen utmålas av Håkan Boström i sin ledartext från den 8 mars som döende kolosser, närda av generösa bidrag som fuskas bort. Vi välkomnar en frisk, ideologiskt grundad debatt om folkrörelsernas och folkbildningens villkor och relationer till det offentliga systemet, men den bredsida Boström ger oss i sin ledartext måste vi bemöta utifrån de försåtliga insinuationer och rena felaktigheter han presenterar.
I Västra Götaland deltar i studieförbundens breda verksamhet drygt 1,2 miljoner människor. Vandringssägnen om gigantiska volymer av påhittad verksamhet i studieförbunden är helt enkelt inte sann. Ja, slarv, fusk och kriminellt utnyttjande av studieförbunden har avslöjats – detta framförallt av studieförbunden själva som satt in kraftfulla motåtgärder. En riksomfattande granskning har just genomförts. Den visar att det är drygt två procent av verksamheten som är felregistrerad och därmed stryks, så också i Västra Götaland.
I Västra Götaland finns 22 folkhögskolor. Cirka 2500 deltagare läser där på allmän kurs för att erövra grundskole- eller gymnasiekompetens i vuxen ålder. Cirka 2000 går på särskilda kurser för att utveckla konstnärliga, samhälleliga eller yrkesinriktade kompetenser. Folkhögskolan har starkt förtroende byggt på påvisat goda resultat. Vilka av dessa skolor har bristande kvalitet menar Boström?
Folkbildningen och folkrörelserna har möjliggjort ett samhälle präglat av tillit och demokrati. Politiskt reformarbete har utvecklats i dialog med breda, folkliga sammanslutningar. Boström får gärna kalla detta korporativism och förespråka en mer individualistisk, högerliberal ordning. Den debatten tar vi gärna, men då ska det vara med faktagrundade och relevanta argument.
Ola Wirtberg Ordförande Västra Götalands Bildningsförbund
Hans-Åke Höber Bildningskonsulent
Marita Graad JanssonBildningskonsulent
***
Håkan Boström svarar:
Det bor 1,7 miljoner människor i Västra Götaland, inklusive barn och åldringar. Wirtberg med flera påstår att 1,2 miljoner personer deltar i studieförbundens breda verksamhet i länet. Därefter avfärdar de påståendena om uppblåsta volymer som en ”vandringssägen”.
De tre välrenommerade forskare som på DN Debatt (19/2) kritiserar studieförbunden för att de tillåter ett omfattande fusk bygger sina påståenden på information från källor med en central placering i verksamheten. I grunden handlar det om systemfel som belönar uppblåsta siffror.
Vad gäller folkhögskolorna har jag enbart påstått att kvaliteten kan variera. Det finns många vittnesmål om det. Vid sidan av exempelvis framstående utbildningar i det journalistiska hantverket finns även sådant som studiemedelsberättigade kurser i vikingalajv.
Folkbildningen fyllde en viktig funktion historiskt. Frågor som vilken funktion den fyller idag, hur verksamheten utvärderas, det vill säga hur fakta tas fram, och vad skattebetalarna får för de miljardbelopp som varje år kommer verksamheten till del, måste kunna diskuteras kritiskt.
Slutligen vill jag säga att ett från staten oberoende civilsamhälle inte nödvändigtvis blir mer ”individualistiskt”. Däremot blir det ofta mer effektivt och vitalt.
Håkan Boström, ledarskribent GP