Ryska T-72B3-pansarvagnar deltar i övningar i Rostovregionen (AP Photo).
Ryska T-72B3-pansarvagnar deltar i övningar i Rostovregionen (AP Photo).

Adam Cwejman: NATO-medlemskap borde vara självklart för Sverige

Det vore synd om Sverige vände sig bort från sina grannländer och upprepade den tjatiga och vid det här laget helt meningslösa ramsan om vår eviga neutralitet. Vi varken är, har varit eller kan vara neutrala.

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS

Det är något rörande över att den svenska Försvarsmakten är ute och patrullerar i Visby. Att försvaret ville synas beror på det höga tonläget mellan Ryssland och Nato. Försvaret vill ”bevaka Visby” och ägnar sig åt ”beredskapsanpassning”. Det lär varken imponera på visbyborna eller Putin. Men kanske är det tanken som räknas?

Efter att under många år varit en helt demilitariserad ö återvände väpnad trupp dit 2018. Numera finns det både pansarförband och förbandsledning på ön. Inte för att de kommer behövas i skarpt läge. Det stora militära hotet i Östersjön är ryska kryssningsmissiler från Kaliningrad och flygherravälde. Men de skickar en signal att svenskarna inte är helt likgiltiga inför sin territoriella suveränitet.

ANNONS

Det har tagit ett bra tag att vända 1990-talets och det tidiga 2000-talets förbandsnedläggningar. Och skadorna är ännu långtifrån reparerade. Det är betydligt lättare att lägga ned sådant som militär försvarsförmåga och civilförsvar än vad det är att bygga upp det igen. Men det är på väg.

Och det kan behövas. Det långa segertåget för den demokratiska utvecklingen i Europa efter kalla krigets avslut håller på att utmanas. Europas största diktatur, Ryssland, utmanar en av dess största demokratier, Ukraina. Det är inte en isolerad händelse. Här står betydligt mer på spel: säkerheten i Östersjön, stabilitet i sydöstra Europa runt Moldavien och utbrytarrepubliken Transnistrien samt inte minst i Kaukasus.

Ukraina befinner sig just i ett permanent högspänningsläge. Kommer Ryssland invadera eller inte? Inför helgen skedde en massiv cyberattack mot landets myndigheter. Periodvis gick det inte att komma åt statens och regeringens hemsidor varför de fick förlita sig på Facebook och Twitter för sin externa kommunikation.

Putin ställde innan jul Nato inför ett ultimatum: Georgien, Finland och Ukraina ska aldrig få bli medlemmar i militäralliansen. Det kravet backades upp med en massiv truppansamling längs med den ukrainska gränsen. Så talar en sann mobbare.

Europa skulle, om Ryssland fick gehör för sina krav, på 1800-talsmanér delas in i olika intressesfärer mellan stormakterna. Lyckligtvis har Nato-ledningen inte gett med sig utan erbjudit Ryssland avspänning, förhandlingar och ömsesidigt tillbakadragande av trupp.

ANNONS

Medan allt detta pågår sitter Sverige, som vanligt, vid sidlinjen. Förutom de patrullerande soldaterna i Visby då. Det är svårt att trumma upp någon sorts solidaritet med våra grannländer. Sverige har varit förskonat krig så länge och med en så stark självbild av neutralitet att vi knappt vet vad vi skulle göra för att stödja våra demokratiska grannländer.

Det bygger nog mycket på att de flesta inte tror att Sverige skulle påverkas av ännu ett krig i Europa. Det stämmer också. Vår handel med Ukraina är obefintlig, 0,3 procent av den totala exportmarknaden och 0,1 procent av importmarknaden.

Inte ens om skärpta sanktioner mot Ryssland skulle införas så skulle svensk handel påverkas. Landet utgör enbart 1,4 procent av Sveriges samlade exportmarknad. Om det blir ett begränsat krig mellan Ryssland och Ukraina blir det sannolikt inte ens några stora börsfall. Historiskt innebär krig börsfall under en kort period, varefter den snabbt repar sig.

Men det är inte Sveriges omedelbara säkerhet som är i fara, utan våra grannländers. EU-länder som baltstaterna är helt beroende av ett större politiskt och militärt samarbete för att långsiktigt kunna bibehålla sin autonomi visavi Ryssland. Skulle Rysslands intressefärstänkande tvingas igenom så kommer hela vårt närområde bli mindre demokratiskt och betydligt mer instabilt.

ANNONS

Ryssland prövar USA:s, Nato:s men även Europas villighet att agera i skarpt läge. Hur hela situationen med Ukraina avlöper kommer vara en betydelsefull signal till autokrater i andra delar av världen: Så här villiga är de västliga demokratierna att agera solidariskt med varandra.

Sverige spelar en liten roll i detta drama. Men det vore synd om vi helt vände oss om och upprepade det tjatiga och vid den vid här laget helt meningslösa ramsan om vår eviga neutralitet. Vi varken är, har varit eller kan vara neutrala.

Genom vår ekonomiska styrka, vilket i sin tur möjliggör militär kapacitet, kan Sverige tillsammans med andra länder skapa kollektiv säkerhet. Norge och Danmark har stor erfarenhet av detta och kan nog lära oss grunderna.

Vissa tror att Lissabonfördragets solidaritetsklausul räcker som stöd till andra EU-länder, säg Estland eller Litauen, om de skulle bli angripna. Men det är en formell skrivelse utan underliggande muskler. EU:s kollektiva säkerhet byggs inte upp av någon självständig militär kapacitet. Det enda säkerhetssamarbete i Europa betyder något är Nato.

LÄS MER: Kanske hade ett annat Ryssland varit möjligt – men bara kanske

LÄS MER: Europa står på randen till krig

På sätt och vis har vi sedan länge redan varit medlemmar på prov. Vi övar med andra NATO-länder, utbyter militär teknologi och underrättelseorganisation. NATO fungerar lite som en säkerhetspolitisk A-kassa: Ju fler som betalar till inkomstförsäkringen, ju mer uthållig blir den om det skulle bli arbetslöshet.

ANNONS

Tyvärr beter vi oss alltjämt lite som en osolidarisk fuskåkare. Vi drar gärna nytta av fördelarna men har ingen lust att betala för tjänsten. Det är inte Sveriges suveränitet som är i akut fara, men det hade betytt en hel del för de som faktiskt är hotade om vi valde att dra vårt strå till stacken.

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev

Varför pratar vi om det vi pratar om? GP:s Adam Cwejman omvärldsbevakar och delar det som fått honom att tänka till.

För att anmäla dig till nyhetsbrevet behöver du ett digitalt konto, vilket är kostnadsfritt och ger dig flera fördelar. Följ instruktionerna och anmäl dig till nyhetsbrevet här.

comments

Kommentarer

Vad tycker du?

Här nedan kan du kommentera artikeln via tjänsten Ifrågasätt. Märk väl att du behöver skapa ett konto och logga in först. Tänk på att hålla god ton och att inte byta ämne. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Inlägg som bedöms som olämpliga kommer att tas bort och GP förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.

ANNONS