Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt GP
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Naomi Abramowicz: Naomi Abramowicz: Nej tack till statligt finansierad normkritik

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Minns ni Rättviseräknaren? Förra året fick Rättviseförmedlingen 3,2 miljoner kronor av innovationsmyndigheten Vinnova för att utveckla verktyget Rättviseräknaren. Hjälpmedlet skulle göra det enkelt att ta fram statistik över vilka som gavs utrymme i medierna, indelade efter kategorier såsom utländsk och svensk bakgrund, man och kvinna, och så vidare.

Inte nog med att det är ett absurt sätt att mäta och värdera nyheter på, det är knappast ett lämpligt sätt att använda skattemedel på. Dessvärre är det långtifrån den enda märkliga eller kontroversiella idén som Vinnova har finansierat.

Genom programmet ”Genus och mångfald för innovation” har många projekt sett dagens ljus som finansiärerna, det vill säga skattebetalarna, troligtvis skulle ha haft synpunkter på.

Förra året satsades 15 miljoner kronor på satsningar inom ramen för ”Mångfaldslabbet – normkritisk innovation", där tidigare nämnda Rättviseförmedlingen var en av mottagarna. Då tilldelades exempelvis projektet "Inkluderande idéhubbar – vägen till framtidens regionala innovationsstöd" pengar. Självklart skulle angreppssättet vara normkritiskt. Ett annat projekt var ”Normkritisk innovation för ökad resurseffektivitet i hushållsnära återvinningssystem”. Normkritisk sophantering, med andra ord. Så länge man använder sig av trendiga ord såsom mångfald eller normkritisk blir projekten, nästan per definition, värdiga mottagare av skattepengar. Det kritiska tänkandet verkar reserveras för normerna, inte för idéerna ifråga. Det tycks inte spela någon roll hur efterfrågan ser ut, huruvida produkten är gångbar eller ens relevant. Nämn något av de magiska orden och voilà – projektet har automatiskt gjort sig förtjänt av statligt stöd.

Statligt innovationsstöd är dock ingen garant för en lyckad lansering på marknaden. För tre år sedan satsade Vinnova tre miljoner kronor på den normkritiska idébåten All Aboard, i samarbete med bland andra Tillväxtverket och Västra Götalandsregionen. Vitsen med båten var att den tog hänsyn till kvinnors önskemål utan att exkludera männens. Det var i alla fall dess existensberättigande. Dessvärre var intresset för den normkritiska idébåten begränsat. Förra året meddelades det på organisationens Facebook-sida att idén hade skrotats.

Om några veckor tillkännages de nya projekten som ska finansieras genom Vinnovas Mångfaldslabb. Bevare oss väl för vilka normbrytande och nydanande satsningar som kan komma härnäst.