Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Peter Hjörne: "Morot i stället för piska"

Ekvationerna som politiker och stads - och trafikplanerare har att lösa är komplicerade. Hur skall den attraktiva, promenadvänliga, "täta, gröna och nära" staden förenas med många människors behov av bilen?
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Som bekant är vi göteborgare särdeles intresserade av infrastruktur- och stadsbyggnadsfrågor. GP:s granskning av Västlänken och den efterföljande debatten har rönt stor uppmärksamhet. 

GP har också berättat om de stora satsningarna på kollektivtrafik, Koll2035, som Mölndal, Partille och senast Göteborg, i veckan, fattat beslut om. Nu återstår bara regionen. 

Det handlar om enorma satsningar. 25 miljarder fram till 2035 skall skapa snabbare och bekvämare kollektivtrafik med avsevärt höjd kapacitet. Nya separata banor för buss och spårvagn, tunnlar, broar, viadukter och pelare, förlängda spårvagnar och bussar och nya stationer ingår i paketet. 

Kapaciteten i kollektivtrafiken skall öka med 70 procent, flaskhalsar i trafiken elimineras och restiderna kapas med 20 till 25 procent. Det vill till eftersom man i planerna räknar med att de tre kommunerna skall ha 200 000 fler invånare 2035 och 80 000 fler arbetstillfällen. 

Det mesta tyder på att tillväxten blir minst den planerade. Näringslivet går bra och som GP berättade i veckan har Göteborg fått ta emot pris av Financial Times som en av Europas främsta framtidsstäder. Göteborgsregionen betraktas i dag som en av Europas hetaste tillväxtregioner. 

OECD talar om megaregionen Western Scandinavia, ett slags sammanslagning av Oslo, Göteborg och Malmö till en region med den riktigt stora stadens fördelar av hög produktivitet och effektiv arbetsmarknad, utan nackdelarna med trängsel och föroreningar. 

Men för att det skall kunna fungera krävs bättre transporter. Precis som i regionen och inom Göteborg där kommunikationerna måste fungera avsevärt bättre än i dag. Där om råder stor enighet. Men inte om vägen dit!

Enligt kommunens trafikstrategi skall göteborgarna drastiskt ha förändrat sina resvanor från dagens 46 procent med bil till 29 procent 2035. Och från dagen sex procent med cykel till 13 procent 2035. Samtidigt som vi skall bli 150 000 personer fler i Göteborg. 

Emellertid går det trögt och väldigt lite har hänt de senaste fem åren. Göteborgarna fortsätter att välja bilen - liksom svenskarna i gemen. 2017 såldes nästan 400 000 bilar - ett nytt rekord. 2018 ser ut att bli minst lika bra för bilindustrin och bilhandeln, vilket bland annat innebär nya arbetstillfällen. 

AB Volvo och Volvo Cars går strålande och är numera Sveriges två största industriföretag. De bidrog i hög grad till den starka exportillväxten i Västra Götaland - mer än i något annat län. Paradoxalt nog blir vår region således allt mer beroende av bilindustrin och allt fler köper bil samtidigt som starka politiska krafter gör sitt bästa för att motverka och planera bort biltrafiken. 

Den för detta miljöpartisten, numera företrädaren för Demokraterna, Henrik Munck skrev i en uppmärksammad debattartikel i GP om en "rödgrön trafikpolitik som kört i diket". Han menade att det är helt möjligt att skapa en bättre trafiksituation i Göteborg om man arbetar på ett annat sätt politiskt. "När man inte klarar av att genomföra en strategi i verkligheten måste man se över vad som brister". Därför avsåg han att, i trafiknämnden, rösta för Alliansens förslag "Utvärdering av trafikstrategin". 

– Den stora risken som jag ser är att vi planerar Göteborg efter en framtid som inte kommer att finnas och riskerar att få trafikkaos som följd, sa moderaten Axel Josefsson, vice ordförande i trafiknämnden till Göteborgs-Posten.

Jag tror att de allra flesta, utom de mest ihärdiga klimatförnekarna, är ense om att det finns ett stort och reellt klimathot. Alla som kan måste bidra till att motverka klimatförändringarna. Det gäller självklart också Göteborg och göteborgarna. 

Men det går inte att förbättra stadsmiljön och minska skadliga utsläpp bara med önsketänkande och kommando. Det måste finnas en acceptans för planerna hos göteborgarna, kanske inte stadens bästa gren. 

Lösningen är egentligen lika självklar som den är svår att genomföra i praktiken. För att fler skall välja bort bilen krävs att alternativen blir mer rationella, bekväma, ekonomiska och effektiva. Därför förefaller planerna i Koll2035 vara bra. Men i många år skall vi leva med en kollektivtrafik som är för dåligt utbyggd. Och cykelstråk som inte är sammanhängande och skyddade.  

I dag är Göteborg fullt av barriärer som till exempel Oscarsleden och E 6:an. Stadskärnan nyttjas delvis till parkeringsplatser ovan mark. Samtidigt har trafiksituationen gjort det svårt för centrumhandeln. 

Stora shoppingcentra utanför stan lockar med enkel tillgänglighet och gratis parkeringar. Klimatet, kylan och regnet som Göteborgs jubileumskommitté vill göra till en tillgång, har fått cyklandet att gå ner den senaste tiden. 

Ekvationerna som politiker och stads - och trafikplanerare har att lösa är komplicerade. Hur skall den attraktiva, promenadvänliga, "täta, gröna och nära" staden förenas med många människors behov av bilen. Hur skall pengarna räcka till? I dag är bara lite mer än 25 procent av planerna i Koll2035 finansierade. 

Att klimatsäkra Göteborg beräknas kosta upp emot 30 miljarder. Varför inte sälja ut delar av stadens bolag för att finansiera underjordiska garage, klimatsäkringar, tunnlar och förbifarter? Är tanken på gratis kollektivtrafik helt omöjlig?

Ett är i varje fall säkert: Moroten måste bli större än piskan om man i dubbel bemärkelse skall få med fler på tåget!