Pilotområde Cykel är ett projekt som syftar till att öka cyklandet, inte att minska antalet parkeringsplatser. På Såggatan grundar sig detta på verkliga behov då gatan sedan länge är en utpekad saknad länk i cykelvägnätet vilket också bekräftas i olika former av kontakt med medborgare som uppger att gatan är otrygg att cykla på. Det finns även stark vetenskaplig grund för att borttagande av p-platser som helhet leder till minskad biltrafik, snarare än tvärtom som Håkan Bodström påstår. Att en gata är trygg och säker när man utgår från sin personliga upplevelse är ett vanligt perspektiv, men om cyklandet ska öka kan kommunen inte utgå enbart från hur de som redan cyklar upplever en gata. Kommunen måste också ta hänsyn till osäkra, äldre och yngre cyklister som idag inte vågar cykla där.
En bil står i genomsnitt parkerad 97 procent av all tid. Eftersom Majorna är en relativt tätbebyggd stadsdel från tiden före bilismen, så går det inte att bygga ut cykelinfrastrukturen utan att kompromissa med andra behov, som parkering och körfält. Men alla gator i Majorna är förstås inte prioriterade cykelstråk och kommer därför inte heller få färre p-platser. Såggatan, liksom nyligen omgjorda mittdelen av Slottsskogsgatan-Ekedalsgatan, är undantag.
Stadsmiljöförvaltningen har ett tydligt uppdrag från politiken att öka cyklandet. Men om vi inte lyckas minska bilanvändningen till förmån för gång-, cykel- och kollektivtrafik så skapar det både en stor negativ miljöpåverkan, ökad trängsel och stora framkomlighetsproblem vilket drabbar både näringslivet och den enskilde resenären. När nya stadsdelar utformas är det med utgångspunkten i mer hållbart resande och mindre bilanvändning. Också den befintliga staden behöver genomgå en sådan förändring. Trängsel och miljöpåverkan uppstår även om fordonsflottan ställs om till el. Alternativet till omställning av resandet är att bromsa bostadsbyggandet och befolkningsökningen, eller att göra storskaliga investeringar i väginfrastruktur med såväl negativ miljöpåverkan som en hög prislapp för skattebetalaren.
Kerstin Elias, avdelningschef Stadsmiljöförvaltningen
Malin Månsson, cykelstrateg, Stadsbyggnadsförvaltningen
Fredrik Lundgren, enhetschef, Stadsmiljöförvaltningen
Joakim Bjerhem Jönsson, trafikansvarig Pilotområde Cykel
***
Håkan Boström svarar:
Stadsmiljöförvaltningen säger sig vilja öka cyklandet. Ändå landar man ganska snabbt i att bilåkandet måste minska. Min huvudinvändning är att dessa målsättningar utgår från övergripande procentsatta mål och inte från konkreta problem på marken. Ett sådant abstrakt perspektiv skapar lätt mer problem än det löser, exempelvis i form av brist på parkeringsplatser och bilförare som letar lediga platser.
Försöken att klä projektet på Såggatan i rationell språkdräkt övertygar inte. Gatan sägs vara en ”saknad länk i cykelvägnätet”, men är i dag inte särskild trafikerad av cyklister. Det sägs bero på att vissa cyklister inte vågar cykla där. På så sätt skapar man en tes som inte går att pröva. Faktum är att Såggatan i förlängningen mynnar ut i Slottsskogen och är mycket kuperad. Den enda anslutande genomfartsgatan, den än mer kuperade Godhemsgatan, har man inga planer på att göra om (trots att behovet i så fall skulle vara större där). Därmed är det högst oklart hur Såggatan utgör en länk. De enkäter staden låtit göra på gatan handlar om att låta cyklister betygsätta trafikmiljön på en siffersatt skala. Självfallet kommer tillfrågade alltid önska sig förbättringar och förvaltningen kunna tolka medelvärdena lite som man vill, såvida de inte avviker allt för mycket från normalfördelningen. Det är ett typiskt sätt att skapa legitimitet ovanifrån.
Förvaltningen hänvisar vidare till forskning som säger att minskar man antalet parkeringsplatser så minskar bilåkandet. Ja, tvingar man människor att sälja sin bil eller flytta så kommer förstås bilåkandet minska på den gatan – men inte nödvändigtvis i staden som helhet. Det är slutligen högst oklart hur färre parkeringsplatser på en innerstadsgata som Såggatan kommer minska trängseln som uppstår av att Göteborgs stad växer i andra områden.
Det vore bättre om man arbetade mer förutsättningslöst för att lösa Göteborgarnas konkreta trafikproblem. En uppmaning som även gäller stadens politiker.