Bild: Pressbild
Bild: Pressbild

Mellkvist: Partier måste inse att äldre väljare har så mycket mer än krämpor

Mer än var fjärde väljare i årets riksdagsval är över 65 år och många av dem lever ett aktivt liv. De buntas ändå ihop till den grå massan ”pensionärerna". Politiker som inser att äldre är en heterogen grupp som behöver nytt tilltal är vinnare, skriver omvärldsanalytiker John Mellkvist.

GP Ledare är oberoende liberal. Fristående gästkolumnister representerar ett bredare politiskt spektrum.

ANNONS
|

Har man haft ett fysiskt krävande arbete är det fullt rimligt att trappa ner – men många vill fortsätta jobba, eller starta upp något helt nytt. Här finns en stor samhällsekonomisk potential att hämta hem, men då måste vi modernisera åldersdebatten.

Ålder är en unik debattyta, utan naturliga fiender. Att åldersdiskriminera är förutom ett lagbrott sedan 2009, en förolämpning mot ditt framtida jag. Själv sögs jag in iåldersfrågorna av fascination över att ett ämne som omfattar 100 procent av befolkningen begränsas till 25 av dem – ”äldrefrågor” – på ett föråldrat sätt.

Dagens 70-åring har en hälsa motsvarande en 50-åring på 1970-talet, har åldersforskaren Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet slagit fast (GP 28/10 2015). Häromåret kom EU:s statistikbyrå Eurostat fram till att svenska seniorer är i särklass friskast inom EU, ställt mot jämnåriga i övriga medlemsstater.

ANNONS

Trots det driver politikerna äldrefrågor främst utifrån kostnader. För att möta framtiden behöver vi tala mer om möjliga intäkter genom längre och mer hållbara yrkesliv. Det gynnar även dem som inte fortsätter jobba. Ålder är ett begrepp är i förändring. Google-ägda bioteknikföretaget Calico forskar på åldersrelaterade sjukdomar, med målet att vända åldrandet. Intresset för ”late blooming” – att bli bra på något sent i livet – växer. Likaså syns allt fler äldre fotomodeller i reklam och media, vilket förklaras av att företagen nu riktar in sig mot den stora, friska och ekonomiskt starka ”boomer-generationen” (födda i baby-boomen efter andra världskriget).

I sin kommande bok ”The Infinite Game” som utkommer denna höst, missionerar ledarskapsexperten Simon Sinek för en tillvaro utan slutmål. Vi har enligt Sinek blivit alltför fixerade vid kortsiktiga mål, och att vinna över någon annan – istället för att sätta upp en större vision om framtiden och låta strävan ditåt bli en evig drivkraft. Risken annars, förklarar Sinek, är depression. För många har en pensionsgräns precis denna effekt – men det stannar inte där.

30 har ersatt 40 som en krisålder. Den globala studien The Truth About Age (McCann Truth Central, 2016) visade att 20-plussarna är den åldersgrupp som tänker mest på döden (medan 70-plussarna är de minst åldersfixerade). Prestationsstressen många upplever innan 30 – karriär, utbildning, bostad, familj – i kombination med att Sverige har världens näst högsta snittålder vid kandidatexamen i hela OECD (Ekonomifakta 2015), gör att allt fler blir sjuka i förtid. Mellan 2010 och 2015 ökade antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med 67 procent. Enligt en OECD-rapport från 2013 kostar den psykiska ohälsan det svenska samhället omkring 70 miljarder kronor årligen.

ANNONS

De flesta politiker vet att längre arbetsliv behövs, både utifrån försörjning och för att finansiera framtidens välfärd. Ändå är det nästan alltid negativa perspektiv på äldre som används – sjukdomar, kostnader och slitna stereotyper. Självklart blir attityderna till åldrande därefter– och konsekvenserna av det ska inte underskattas.

”The Nun Study” är en amerikansk studie inledd 1986 på University of Minnesota, som påvisat hur attityd påverkar livslängd. Man analyserade där tonläget i 678 katolska nunnors självbiografier och jämförde med antal levnadsår. Resultaten var slående. De nunnor som använde flest positiva ord levde 10 år längre än de mest negativt skrivande dito. 54 procent av de glada nunnorna blev 94 år, medan bara 15 procent av de dystrarenunnorna nådde samma ålder.

Min poäng:

De politiska utspelen mot ”pensionärerna” kommer alltid inför val – i form av löften om några hundralappar mot en röst. Vem blir först att göra motsatsen? Vem utgår ifrån att hälsa, arbetsförmåga och livssituation skiljer sig enormt mellan människor i samma ålder?Vem väljer att se de äldre som en aktiv samhällskraft, rika på erfarenhet som kan vara till stor hjälp i tider av oro och osäkerhet?

Och vem blir först att istället för hundralappar – och efter ett val – lansera ett nytt tilltal gentemot en stor, heterogen grupp individer, där allt fler vill ha en aktiv roll i att bygga ett starkt och levande samhälle?

ANNONS

John Mellkvist är PR-konsult och framtidsspanare på Mindmakers PR. Han ingår i regeringen nyss tillsatta, politiskt obundna, delegation för främjande av äldre arbetskraft – med syfte ”att verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt i arbetslivet”. Mellkvist är engagerad i att minska ålderism och åldersdiskriminering på arbetsplatser och i samhället i stort.

ANNONS