Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elen är en allt större utgift. Arkivbild Bild: EXPONERA / TT
Elen är en allt större utgift. Arkivbild Bild: EXPONERA / TT

Karin Pihl: Medan politikerna träter blir allt dyrare

El, bensin, mat. Allt kostar mer. Låt plånboksfrågorna ta plats i valrörelsen.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Allt blir dyrare. Och det är inte bara en känsla. De fasta utgifterna som hushållen har varje månad ökar. Elpriserna slår rekord efter rekord. Under måndagen nåddes en ny högstanotering, den högsta på tio år. Priserna har chockhöjts i landets alla fyra elområden men mest i söder.

Orsaken är dels vädret. Dels bristande kapacitet att möta köldknäpparna. Älvarna isläggs och det blåser ingenting. Detta i kombination med höga elpriser i Europa gör att priserna drar iväg. Prisrusningen har gjort att många elbolag, däribland kommunala Mölndal energi, nu slutar med fasta elavtal. Det är helt enkelt för riskabelt eftersom priserna svänger så mycket.

För ett hushåll som värmer upp villan med direktverkande el brukar kostnaden hamna på 35 000 kronor per år, alltså cirka 3 000 kronor i månaden i snitt. Med dagens kraftiga prissvängningar kan den kostnaden dubblas en kall vintermånad då marknadspriset är högt.

LÄS MER: Därför är maten så dyr

Elen är inte det enda som är dyrt. Även drivmedelspriserna slår rekord. Den som tankar bensin får i skrivande stund betala 18,44 kronor per liter bensin. Kör man på diesel är motsvarande kostnad 19,32 kronor. Den som har tre mil till jobbet, exempelvis den som bor i Kungsbacka och jobbar i centrala Göteborg, och kanske har en lite äldre bil som drar en liter milen, får alltså betala drygt 3 000 kronor i månaden för transporten till arbetet. Och då är inte trängselavgiften inräknad.

Visst kan man ta tåget. Men har man barn som ska skjutsas till skola och innebandyträning kan det bli svårt. Den som bor på landsbygden har ofta inget alternativ.

Och de dagliga utgifterna för livsmedel ökar. Inflationstakten i oktober var 3,1 procent enligt SCB. Det drivs inte minst av ökande boendekostnader och då främst elpriset (årsförändring med 20,7 procent) och drivmedel (30,2 procent) . Myndigheten såg även en prisuppgång på kulturevenemang som bio och teater (1,3 procent) men också på livsmedel, inte minst frukt och grönsaker (1,2 procent).

Den löneökning folk fick för 2021 har med råge ätits upp av ökade kostnader för el, drivmedel och mat. Och snart börjar räntorna stiga. Riksbanken har aviserat att styrräntan kommer att höjas i början av 2023. Det har gjort att många banker skruvar upp räntorna på bolån redan nu. Att låna till bostad har länge varit billigt, men bankerna har ändå tjänat en rejäl hacka på hushållen eftersom styrräntan har varit negativ.

Det blir dyrare att leva i Sverige. Och dyrast är det för den som bor i villa och som måste ta bilen till jobbet.

I valet 2022 måste levnadskostnaderna bli en fråga. Många kostnader ligger utom politisk kontroll, men el- och drivmedelspriserna gör inte det. Att elpriset är så högt beror på politiska felprioriteringar. Det är politikerna som valt att stänga ner kärnkraften, bygga ut den instabila vindkraften och inte rusta upp elnäten. Och det är ett politiskt beslut att lägga 60 procent skatt på drivmedel, där skatten också stiger automatiskt ju högre råvarupriserna är.

För de i den högre inkomstligan, som bor i en lägenhet med fjärrvärme och inte kör bil kanske det inte spelar så stor roll att energipriserna stiger. Det är också denna grupp som hörs mest i den politiska debatten.

Men för det stora flertalet svenskar som bor i småhus får höjda energipriser en enorm påverkan på vardagsekonomin. Dessa människor är antagligen mindre intresserade av att diskutera så kallade kulturkrigsfrågor, som vem som är högerextrem, om slöja ska förbjudas i skolan, om det är rätt eller fel att känna skam när man flyger eller om det är rätt eller fel att ta bort ordet kvinna från Vårdguiden.

Dessa frågor är också viktiga. Men de tenderar att ta över det politiska samtalet. Plånboksfrågor har länge haft en låg status. Att rösta med plånboken, det gör någon som inte bryr sig om något mer än sig själv.

Men det är inte fel att vilja se en politik som inte aktivt förstör ens vardag. Det är trots allt i vardagen folk lever sina liv.

LÄS MER: Sverige faller sönder medan ministrarna twittrar

LÄS MER: Så sabbades den svenska elmarknaden