Mathias Bred: Erkänn klanernas närvaro

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

En rättegång i Göteborg har aktualiserat behovet av att förstå klanstrukturer. Männen som står åtalade för grov misshandel och övergrepp i rättssak tillhör en sammanslutning som enligt polisen har fått en dominerande roll inom den undre världen i nordöstra Göteborg.

Grupperingen bygger på släktband och rymmer över hundra individer. Runt hälften av de vuxna männen är dömda för olika brott. Släkten har ett våldskapital och ett rykte i lokalsamhället som gör att få medborgare vågar vittna mot dem.

Uppgifterna som tecknar konturerna av en klan kommer från områdespolischef Ulf Merlander, som kallats av åklagaren för att vittna om graden av organisation bakom brotten. Försvarsadvokaterna var inte imponerade av beskrivningen. De avfärdade områdespolischefens vittnesmål som ryktespridning och svartmålning. Särskilt illa var det att insinuera att alla personer som har ett visst efternamn skulle ha blivit kriminella (GP 27/3).

ANNONS

I rättssalen är det förstås försvarsadvokaternas roll att hävda oförståelse. Men det är allvarligare att samma typ av spelad aningslöshet under lång tid har präglat det svenska majoritetssamhällets inställning till klaner. Trots att Sverige haft omfattande invandring från länder där klanväsendet är starkt och trots att det funnits många tecken på att klanerna spelat roll också i det nya landet har det ansetts som stigmatiserande att tala om klaner.

En av få svenska böcker som behandlar klansystemet är journalisten Per Brinkemos "Mellan klan och stat" (Timbro förlag, 2014). I en färsk intervju i Axess-TV beskriver Brinkemo hur det fanns närmast ett tabu mot att resonera om klaner i det svenska samhället när han intresserade sig för ämnet. Ordet uppfattades som exotifierande och stigmatiserande (Axess 27/3).

Svenskar har av naturliga skäl svårt att relatera till begreppet klan. Ättesamhället i Norden övergick i någon form av statsbyggande redan på medeltiden. Ibland använder vi ordet klan skämtsamt för att beskriva inflytelserika familjer i partipolitiken eller på någon skärgårdsö. Vi missar då att klanen är en organisationsform som står närmare en primitiv stat än en inflytelserik familj. Den kan uppbörda skatt, ta socialt ansvar för medlemmar och utdöma straff. I länder med svaga offentliga institutioner spelar klanen en viktig roll för social välfärd, rättsskipning och politik.

ANNONS

Men i mötet med en rättsstat som den svenska blir klaner problem. Klaner kan kopplas till låg tillit till samhällsinstitutioner och på sikt parallella rättssamhällen. Många konflikter som vi i Sverige kanske alltför lättvindigt förklarat som uttryck för religion har i själva verket sina rötter i klankulturen. Hit hör sådant som hedersvåld, barnäktenskap och förtryck av flickor och kvinnor.

En särskild svårighet med klankulturens möte med rättssamhället är just den som försvarsadvokaten i Göteborg sköt in sig på: nämligen att även oskyldiga dras in i kriminalitet via lojaliteten som majoritetssamhället ser som tystnadskultur.

Oavsett om det aktuella fallet i nordöstra Göteborg handlar om en regelrätt klan, vet vi att klaner finns i Sverige och att de inte kommer försvinna av sig själva. De senaste årens stora invandringsgrupper kommer från de samhällen i världen där klanväsendet är som kanske allra mest dominerande: Afrikas horn, Syrien, Irak och Afghanistan. Även om invandringen för tillfället bromsats kommer det under de närmaste åren att komma många anhöriginvandrare från samma länder. Integrationsarbete utan förståelse för klansystemet blir svårt.

Paradoxalt kan också globalisering och ny teknik stärka klanernas inflytande. Kontakt via sociala media och billiga flygresor gör det enklare för klanen att påverka medlemmar som lämnat hemlandet. Att emigrera innebär inte längre ett brott med klanen. Det svenska samhället måste därför ha kunskap och strategier för att hantera klansystemet. Behovet gäller inte bara rättsväsendet, utan också skola, socialtjänst och sjukvård. Ett första steg är att erkänna att klanerna finns.

ANNONS

ANNONS