Maria Haldesten: Sant och falskt om Tjolöholm

Det här är en åsiktstext från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

ANNONS
|

Slottets räddning eller inte? Meningsskiljaktigheterna skär igenom flera partier, i fråga om Kungsbackas affär med låtskrivarskolan Dreamhill. För en knapp vecka sedan gav två tredjedelar av kommunstyrelsen ändå grönt ljus för fortsatt projektering vid Tjolöholm,där Anders Bagges musikakademi föreslås husera.

Samma dag försäkrade näringslivschefen, samt ordföranden för stiftelsen Tjolöholm, i en insändare i GP, att ”ingen verksamhet kommer att bedrivas på slottet”.

Kommunstyrelsens beslutsunderlag tyder dock på motsatsen. I en kostnadskalkyl över bygget – som skall finansieras med ett kommunalt lån– märks posten: ”Tillgång till slottet sju dagar i veckan , 10 000 kronor per vecka (personalbevakning)”.

Ställd mot sin egen beräkning, tillstår stiftelseordföranden Thure Sandén (M) först att Dreamhill skall vara på slottet till viss del, men att man ”kalkylerat lite grovt”, att det kan handla om ”delar av dagar”.

ANNONS

Så vad är sant, vad har man diskuterat med Dreamhill?

– Det vill jag inte svara på, jag säger inte mer, svarar Thure Sandén och lägger locket på. Han vill styra samtalet mot att affären kan få betydelse för utveckling av Magasinet nedanför slottet.

Magasinet behöver rustas upp och Tjolöholm – som likt alla slott är dyrt att underhålla – behöver öka intäktsmöjligheterna. Men blir det så? Av beslutsunderlaget framgår att den kommunala stiftelsen avser att bygga en skräddarsydd lokal, med inspelningsstudios. Men stiftelsen skriver att det allmänna marknadsintressetför att hyra studios tycks begränsat.

Att mot bakgrund av ovanstående spekulera i ökad lönsamhet för Tjolöholm är i dagsläget mycket svårt, konstaterar stiftelsen.

Kommunfullmäktiges ordförande Hans Forsberg, en av de moderater somär tveksam till projektet, pekar på flera osäkerheter. Han tycker det är principiellt fel när en kommun bygger lokalerför privata företag. Han ifrågasätter också den påstådda marknadsmässigheten i hyresförslagen, bedömer det som självkostnadspris. Fastighetsägaren skulle inte göra någon direkt vinst och tvingas dessutom leta alternativa hyresgäster under de tider på året som Dreamhill inte vill nyttja lokalerna.

Frågorna hopar sig. Görs denna satsning i första hand för Tjolöholm eller Dreamhill? Har kommunjuristen rätt i sin bedömningen av lagenligheten, eller riskerar affären leda till anmälan och sedan fällande dom i förvaltningsrätten – likt liknande projekt i andra kommuner?

ANNONS

På sin blogg i början av november 2011 berättade en av Dreamhills grundare, Maria Andersson, att hon träffat Kultur och Näringslivschefen på Kulturhuset Fyren för diskussion om samarbete.

I mars 2012 resulterade detta i en offentlig förfrågan från Dreamhill om skola på Tjolöholm.

Sedan dess har det rullat på. I augusti skall fullmäktige rösta. Har de tveksamma då blivit fler eller färre? Klart är att än så länge befarar många att affären slutar i spruckna illusioner och en dyr nota för skattebetalarna.

ANNONS