Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Maria Haldesten: På jakt efter rätt svar

Olämpligt att försöka styra frågorna så att ortsborna inte förmår svara
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Stämningen var ovanligt tät på Bygdegården. De dryga 30-tal Bokenäsborna, en blandning av lokala företagare, småbarnsföräldrar och pensionärer, ville med besked göra sina röster hörda, inte minst om ett hårt kritiserat infrastrukturprojekt.

Att ilska kan vara en samlande kraft bekräftas av mötesledaren Krister Olsson, näringslivsutvecklare på Uddevalla kommun, som konstaterar att mötet på Bokenäs samlade flest deltagare. 

Mötet var ett i raden av, i syfte att få ortsbor att medverka i framtagandet av en ny landsbygdsplan. Bohuskommunen var en av nio som för uppdraget fått särskild medfinansiering från Länsstyrelsen i Västra Götaland.

Hur man stimulerar de gröna trender som finns och motverkar nedmontering av service är några av de utmaningar Länsstyrelsen själv lyfter i den större, regionala plan som samtidigt utarbetas.

"Vi vill visa att landsbygdsfrågor berör alla, inte bara de som bor och jobbar på landsbygden" skriver Länsstyrelsen.

Så är det förstås. Utvecklingen angår även en göteborgare i innerstaden, inte bara en pensionär i Dragsmark. Men nu var det alltså de sistnämndas åsikter son skulle fångas upp. Att lyssna är dock en konst.

– Varför bygger inte kommunen fler äldre- eller serviceboenden här ute? Det betyder ju mycket för oss som redan bor här, och för de pensionärer som bygger om sina fritidshus för att flytta hit, pressade en talför man på.

– Alltså, syftet med landsbygdsplanen är ju inte att ta fram planer för fler äldreboenden, förklarade Krister Olsson ...

Händelseförloppet upprepade sig när önskemål om olika vägprojekt och kollektivsatsningar kom på tal. Ortsborna efterlyste satsningar på illa underhållna småvägar, obefintliga cykelvägar och dålig tillgång på bussar. Varpå näringslivsutvecklaren drog i bromsen och förklarade att det inte var kommunens sak att bestämma om sådant.

Att mötena inte alltid utvecklades på det håll arrangörerna hoppats på blev extra tydligt mot slutet av processen. Till mötet på Älgparken Moose av Anneröd hade blott tiotalet personer tagit sig. Frågorna de uppmanades ta ställning till under kafferepets grupparbete hade dock ändrats.

Enkla frågor likt: Vad skall göras? hade bytts ut till spörsmål som "Vilka innovativa lösningar behövs för att möta landbygdens framtida utmaningar?"

Tillkrånglat? Det tyckte i alla fall mötesdeltagarna. Vi begrep inte hur vi skulle svara så vi började småprata istället, förklarade en kvinna med ett skratt.

Varför har ni tagit bort de enkla öppna frågorna jämfört med tidigare möten? frågade jag kritiskt Rolf Berg, en av mötesledarna.

– Det blev bara en massa tjöt om vägar och service, sade han, så vi fick tänka om...

Men vänta nu! Mötesledaren, tillika S-politiker i grannkommunen Munkedal, ville alltså inte lyssna på det ortsborna spontant hade på hjärtat? Försöket att styra svaren påminner mig om tv-sketchen där en allt mer desperat Sven Melander försöker tvinga ett barn att säga att det önskar sig fred på jorden, inte dockor, cyklar och sådan skit.

Den hårda förklaringen är att tjänstemän ville plocka poäng för att ha fångat upp rätt saker. En snällare förklaring är att lokaldemokrati kan vara svår. Uddevallas försök visar att det är en utmaning att locka folk, totalt till samtliga sex möten kom endast 115 personer.

Betyder det att man inte skall försöka? Självfallet inte. Till arrangörernas försvar kan möjligen sägas att man höll uppföljningsmöten med utvalda deltagare från bygdegårdsmötena. Men inför framtida uppdateringar behövs ett mer idogt arbete för att locka fler ur huse, inte minst unga. Att under 5 av de 115 personerna var under 20 förklarar bristen på ungdomsperspektiv i den landsbygdsplan som stod färdig och efter cirka ett halvårs arbete godkändes politiskt i juni.  Underdimensionerade skolor och brist på kollektivtrafik på helgar och kvällar hämmar för övrigt inte bara de unga som bor landsbygden utan också barnfamiljers vilja att flytta dit.

Visserligen skall planen hålla till 2020 och bredbandssatsningar och e-tjänster lär fortsätta att revolutionera förutsättningar för allt från distansarbete till distansutbildning vilket gynnar Bohusläns landsbygdsutveckling. Men att tjänstemän i Uddevalla, av planen att döma, tror att e-tjänster är lösningen för landbygdens äldreomsorg är en okänslig utopi. Få av dagens äldre är så väl bevandrade med IT-tjänster att det öppnar datorn för att få en vårddiagnos. På det området får planen bakläxa.