Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Maria Haldesten: Kvinnoförtryck ska avslöjas

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Inte skära, bara rispa. Med den sortens logik försvarades kvinnoaga i Uppdrag gransknings program om dubbelmoral inom vissa muslimska församlingar.

– Slå såhär precis ...

Aisar Al Shawabkeh, talesperson för Örebro moské, demonstrerar en korantrogen bestraffning. Han slår lätt med ena pekfingret.

– Skadar det dig? frågar han sedan retoriskt, som om den ”symboliska” tillrättavisningens påstådda lätthet vore det avgörande. Men uppstudsiga kvinnor skall alltså uppfostras på samma sätt som vissa lärare förr gjorde med skolbarn.

Al Shawabkehs bokstavstrogna tolkning av koranen blev snabbt ifrågasatt när Uppdrag Granskning följde upp vårens uppmärksammade reportage. Granskarna ryggade inte för att berätta om det mörka, men skildrade också det ljusa och tecknade en bred bild av islam i Sverige. Intervjuade muslimer, såsom feministen och debattören Fazeela Selberg Zaid, beskrev en modern syn på hur koranen skall tolkas – det vill säga ungefär såsom bibeln tolkas inom Svenska kyrkan i dag.

Även bibeln innehåller kusliga passager, som präster och troende brukar betrakta som föråldrade tidsdokument. Och skulle de inte göra det, kan även kyrkornas mörkermän räkna med besök från tv-team. Oetiskt, olagligt och avskyvärt beteende inom kristna församlingar eller bland enskilda präster har också avslöjats i Uppdrag granskning de senaste åren.

Ändå skriver Gudrun Schyman och Julia Baher från Feministiskt initiativ på SVT Debatt att granskarna ensidigt pekar ut en enskild religion och spär på rasismen. Även om Schyman ser ”talibaner” överallt, är det en svårbegriplig anklagelse.

Att journalister anstränger sig för att ta reda på vad som sker i det fördolda är en viktig samhällsgärning. Om missförhållanden inte avslöjas, hur kan de då bekämpas?

En mörk och dogmatisk variant av kristendomen präglande förr delar av västkusten. Finns nu i stället risk för att ett slags muslimska schartauaner får övertaget i vissa moskéer? I så fall bör vi dra fram trollen i ljuset. Och Göteborgs kommun gör rätt i att ifrågasätta lokalbidrag till en islamsk förening om dess ledande företrädares värderingar är regelvidriga.

Precis som de kristna samfunden spelar en betydelsefull roll för civilsamhället genom ideellt arbete, har de muslimska församlingarna en viktig roll att spela. Därför är det viktigt att ge den goda majoriteten, alla de goda krafterna, stöd och uppmuntran. Att en svensk imamutbildning kan bidra till en positiv utveckling förefaller givet. Utmärkt att en sådan nu tycks vara på gång.