Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Maria Haldesten: Maria Haldesten: Dyrt med rester i bruna påsar

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Ställ den i skuggan. Häll ättika i botten. Blanda avfallet med tidningspapper. Så lyder några av kommunens ”sommartips” för hur min stinkande, dyra flugfälla skall hanteras. Ju fler tips jag läser desto enfaldigare känner jag mig. Varför föll jag till föga och valde den mer komplicerade formen av sopsortering – trots den tvivelaktiga miljöpropagandan?

Till viss del var beslutet hushållsekonomiskt. Renhållningstaxan för osorterat avfall är nästan dubbel så dyr.

– Vi subventionerar dem som valt att sortera sitt matavfall, förklarar Johanna Zachrisson, Kungsbackas renhållningschef, i lokaltidningen Kungsbacka-Nytt.

Det har visat sig bli en dyr affär för kommunen då betydligt fler hushåll än väntat har valt att komplettera sitt gröna sopkärl med ett brunt för matavfall. Men även om renhållningschefen erkänner att man nu måste fundera på hur man skall underhålla systemet, finns inga planer på att höja hushållstaxan de närmaste åren.

Det innebär att kommunen lär fortsätta att gå ekonomiskt back på hela matavfallsprojektet. Till vilken nytta? Det finns ett antal frågetecken kring hela upplägget.

Avfallet i de bruna papperspåsarna, som gjort sitt inträde i allt fler kommuner i Göteborgsregionen, körs först till Göteborg för förbehandling och sedan till Borås. Alla dessa transporter är förstås inte optimala ur miljösynpunkt. Det får Fredrik Hansson (C) att önska sig en lokal biogasanläggning i Kungsbacka.

– Då hade man pedagogiskt kunnat visa vilken bra vinst vi gör. Då hade vi fått en bra miljöeffekt, säger han.

Är det verkligen sant? En anläggning kostar rejält med pengar, och kräver tillgång till en hyfsad mängd sopor, vilket fått en rad kommuner med liknande idéer att backa.

Bortsett från risken för en samhällsekonomisk förlustaffär finns dessutom risk för miljöförlust. En rad analyser har visat att i ett miljömässigt brett perspektiv är rötning ett sämre alternativ till förbränning.

”Det enklaste sätter att utvinna energi ur avfall är att elda det, vilket dessutom ger störst energiutbyte, konstaterars på Bioenergiportalen som drivs av Institutet för jordbruks- och miljöteknik.

Göran Petersson, professor i Kemisk Miljövetenskap, tillhör dem som varnat för den tilltagande fixeringen vid biogasrötning – en metod som medför smittrisker och en större risk för spridning av miljögifter.

Mot den bakgrunden är det svårt att se att Kungsbacka och andra kommuner skall acceptera ekonomisk förlust för att ”miljöstyra” hushållen.