Servicen på landsbygden har aldrig varit bättre än i dag! Nej, författaren Teo Härén, skämtar inte när han säger det. Han sprudlar av entusiasm. Som nyligen återutflyttad – från huvudstaden – vet han dessutom vad han talar om.
– Tradera är sjukt mycket större än vilken vintagebutik på Söder som helst, sade han inlevelsefullt på regeringens Landsbygdsforum tidigare i år.
Tack vare internet, som erbjuder allt från shoppingmöjligheter till videokonferenser, är en liten landsbygdsort inte längre en gudsförgäten håla utan ett uppkopplat paradis med möjligheter
Ändå känns temat "framtidens jobb finns på landsbygden" lite svajigt när man hör två forskare från Umeå universitet presentera sina slutsatser.
"De högutbildade varken kan eller vill bo i mindre kommuner långt från större städer. Det beror framför allt på att den lilla kommunen sällan har lämpliga jobb för två personer i en familj med specialistkompetens på olika områden"
Därför föreslår Kerstin Westin och Einar Holm bland annat "busktjänstgöring - ett slags landsortsplikt för läkare, lärare eller ingenjörer".
Samtidigt tillägger de att sådan tvångskommenderingen kanske inte skulle bidra positivt till bilden av landsortens attraktivitet.
Kanske inte... Dessutom tycks forskarna ha missat att i flera akademiska yrken ingår olika slags allmäntjänstgöring. Den kan äga rum en bra bit från universitetsorterna. Men skall ambitionen om att hela Sverige skall leva förverkligas är det andra åtgärder som behövs – och i regeringens nya landsbygsprogram listas en hel rad.
Infrastruktursatsningar är ett klassiskt förslag som kan underlätta för dem som inte längre nöjer sig med lite stadsodling på innergården i Majorna utan vill ta steget fullt ut. Bättre tågförbindelser och mer bredband gör arbetspendling möjlig för den familjemedlem som inte fått jobb nästgårds.
Teo Härén påminner dessutom om att den som vill skaffa sig utbildning, eller vidareutbildning, inte längre måste flytta till en studentstad.
– Ett helt Uppsala, 40 000 studenter, pluggar på internet.
Livet på landet har aldrig varit så lätt? Det är förstås en sanning med modifikation. Men om vi med landsbygden syftar på den bygd som finns inom en timmes radie från centrala orter som exempelvis Trollhättan, Uddevalla och Göteborg är det delvis sant. Gamla postkontor och apotek må ha lagt ned, men istället finns post- och apoteksservice i butik. Och för att sköta bankärenden behövs sällan ett bankkontor. Man kopplar upp sig via nätet.
Å andra sidan kräver det en pålitlig uppkoppling. Mobilföretagens reklam om telefonkonferenser från skogtorpet rimmar illa med verkligheten. Det är därför satsningar på bättre utbyggnad av bredband har en framträdande plats i regeringens landsbygdsprogram, som bär Eskil Erlandssons tydliga prägel. Och lokala fiberföreningar växer upp som svampar ur jorden och fiberlotsar tillsätts inom ramen för EU-finansierade projekt inom Leader eller nya Lokalt ledd utveckling (LLU).
Matkassar och annan nätshopping i all ära, men att det finns en lanthandel är naturligtvis av betydelse för en orts attraktivitet. Tyvärr kan lönsamhetsproblem leda till avveckling. Därför är det bra att regeringen satsar på stöd till just butiker och bensinmackar.
Att byskolor läggs ned, trots hård kamp från ortsbornas sida, är inte ovanligt. För dem med ett snävt kommunekonomiskt perspektiv kan det förefalla vara ett logiskt sätt att spara pengar. Men från barnperspektiv kan det vara lika vansinnigt som den göteborgska motsatsen (att packa ungar som sillar i barngrupperna tills ungar och personal stressas sönder).
Ur utvecklingsynpunkt är trygga byskolor självfallet av vikt för att locka till såväl inflyttning som kvarboende. Tack vare friskolereformen kan hotade skolor räddas kvar när föräldrar eller andra intressenter tar över. Dessa möjligheter är guld värda. Det är också en aktiv fritid.
Barn på landet må anses ha fler naturliga möjligheter till rörelse än barn i stan. Men de behöver stimulans i lika hög utsträckning som barn i stan Hur långt regeringens programstöd till aktiv fritid räcker återstår att se. Men att alla barn, oavsett var de bor, ska ha rätt att få sina behov tillgodosedda bör vara en ledande princip för politiken.
Om landsbygdsplan och lokaldemokrati handlar nästa del i serien.
