I förra veckan avhystes EU-migranter i från ett läger vid Lindholmen. Likaså de som hittat ett boende under broarna vid Götatunneln. De som inte redan hade hunnitiväg erbjöds nattboende och några timmars respit för att plocka i hop sina grejer. Liknande insatser har kronofogden tvingats göra på många andra platser i Sverige den senaste tiden. Detta eftersom det helt enkelt inte fungerar att människor tar över mark som tillhör andra och bosätter sig där det varken finns toaletter eller sophämtning.
Rent lagligt finns det knappast någon annan utväg. Vi kan i vårt samhälle inte ha olika regler för olika människor. Men samtidigt är det ur ett rent mänskligt perspektiv oerhört sorgligt att en stor mängd individer som kämpar för sin överlevnad skall jagas runt från plats till plats. Även om det är oändligt svårt, måste det gå att hitta en annan lösning än att försöka förbjuda fattigdomen och dess konsekvenser.
Tiggarna är i dag en del av Sverige och de kommer att vara det så länge inte Rumänien och Bulgarien tar sitt ansvar och ser till att hitta vägar till en dräglig tillvaro för den romska minoriteten. Självklart bör övriga EU-länder sätta hård press på dessa länders regeringar. Pengar till insatser finns och är redo att användas. Men Sverige måste parallellt med detta med stor ödmjukhet ta sig an den situation som är här och nu.
Ja, det är obehagligt att passera en utsträckt hand på väg in i matbutiken och det är jobbigt att försöka förklara för barnen varför människors villkor är så olika. Men vi får inte avskärma oss. Vi måste se för att förstå vad vi måste göra. För de flesta av oss kan göra något, om aldrig så litet. Frivilligorganisationer och framförallt kommunerna kan göra mer. Om de vill. Det går inte att komma i från att vi har ett ansvar för varandra som medmänniskor. Ialla fall har vi som inte vill leva i en värld där vissa tvingas försörja sig genom att sitta med en pappmugg utanför Ica det.
Naturligtvis finns det gränser. Det går inte att dela ut lediga lägenheter hur som helst eller att ställa dörren på vid gavel till sjukvård och socialförsäkringssystem. Men man kan försöka se till att alla människor som vistas i vårt land i alla fall har mat i magen och någonstans att sova. I Göteborg har man tagit vissa steg i den riktningen. Det är bra. Men ute i Europa finns städer där man i än högre grad agerat för att i alla fall minska misären. Lär av dem.
