Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Malin Lernfelt: Politiker utan visioner

Risken är stor att den mesta stadsplaneringen i Göteborg i framtiden kommer att ske i slutna rum, med små möjligheter för medborgarna att påverka, skriver GP:s Malin Lernfelt om utnämningen av den nye stadsbyggnadsdirektören.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Alla större beslut som rör stadsbyggnad och stadsutveckling måste fattas i demokratisk ordning av våra folkvalda. Det är helt i sin ordning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Det betyder dock inte att det är oviktigt med ett stadsbyggnadskontor där det finns visioner. Tvärtom. För att kunna bygga ett attraktivare Göteborg behövs ett offensivt stadsbyggnadskontor som förmår driva stadsutvecklingen utifrån ett mångfacetterat perspektiv. Där man ser helheten, lyfter fram nya idéer och tar hänsyn till olika sorters behov. Där inte de önskemål som framförs av stora exploatörer, till exempel Älvstranden Utveckling AB, blir allenarådande.

Men ett sådant stadsbyggnadskontor vill politikerna i Göteborg inte ha. Därför är den nye stadsbyggnadsdirektören inte en person som passar in i den kravprofil som staden ursprungligen satte upp. Han har varken högskoleutbildning med samhällsbyggnadsinriktning eller erfarenhet av arbete inom stadsbyggnadssektorn. Och utan kunskap eller erfarenhet av att föra resonemang runt de viktiga stadsbyggnadsfrågorna, kommer den verksamhet han företräder att stå sig slätt. Visserligen finns det mycket kompetens inom stadsbyggnadskontoret. Men ingen kan bortse från det faktum att den som är chef över en verksamhet sätter tonen. Och Bengt Delang, som den nye stadsbyggnadsdirektören heter, har tydligt klargjort att "hur staden bör förändras överlåter han till politikerna". Risken är därmed stor att den mesta stadsplaneringen i Göteborg i framtiden kommer att ske i slutna rum, med små möjligheter för medborgarna att påverka.

Det är precis som byggnadsnämndens ordförande Mats Arnsmar (S) vill ha det. Källor med insyn i byggnadsnämnden berättar att majoriteten anser det vara bättre med en chef helt utan erfarenhet av stadsbyggnad, eftersom de då inte behöver bekymra sig om "några idéer" från stadsbyggnadskontoret. Förmodligen är det också vad vice ordföranden Kjell Björkqvist (FP) menar, när han i GT säger att den nye direktören är "som klippt och skuren" för befattningen.

Om politikerna hade värnat om Göteborgs utveckling hade de kunnat agera annorlunda. Bland de som sökte jobbet som ny stadsbyggnadsdirektör fanns till exempel Barbro Sundström, erfaren stadsbyggnadschef med ansvar för planfrågor. Det fanns också flera andra arkitekter, alla med erfarenhet av ledarskap.

Ändå valdes Bengt Delang. Han har tidigare varit chef på KA4. Och kanske ännu viktigare, han är sedan många år en lojal tjänsteman i kommunen. Bland annat har Delang jobbat som områdeschef i Backa, varit chef för sociala resursnämnden och arbetat med sammanslagningen av 21 stadsdelar till tio. Det går säkert inte att invända mot att han är en kompetent chef. Problemet är bara att det borde krävas mer än så för att ges ansvaret för stadsbyggnadskontoret.

Rekryteringen talar sitt tydliga språk. Politikerna vill ha en ha en person som är bevandrad i konsten att lyda order. Det är ett återkommande kriterium vid chefstillsättningar i "de goa gubbarnas stad". Det är bara att hålla med arkitekturskribenten Mark Isitt som kommenterade tillsättningen med "tyvärr, tyvärr, tyvärr" och förre stadsarkitekten Ronny Reinholdsson som "ställer sig väldigt frågande till valet och betecknar det som beklagligt".