Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Bawar Ismail: Lyssna på experterna, regeringen!

Ledare: Den rödgröna regeringens finanspolitik har fått kritik från flera håll. Kanske är det på tiden att finansminister Magdalena Andersson lyssnar på kritikerna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Kritiken haglar mot den rödgröna regeringens ekonomiska politik. Förra veckan sågade Riksrevisionen finansminister Magdalena Anderssons (S) budgethantering (Dagens Industri 12/5). Myndigheten bedömde att regeringen kringgick utgiftstaket som höjs, men utan att regeringen aviserar hur de ökade utgifterna ska finansieras. Ledarsidans Adam Cwejman har tidigare skrivit om hur regeringen flyttar runt kostnader, exempelvis genom att inte låta intäkterna från Göteborgs trängselskatt gå till Trafikverket (GP 16/5). Myndigheten fick i stället låta pengar från Riksgälden för att finansiera det Västsvenska paketet.  

Några omprioriteringar har inte heller skett. Riksrevisionen varnade även för att de ökade utgifterna på områden som asylmottagning och integration riskerar att bli permanenta. Men finansministern viftade bara bort kritiken. 

I veckan presenterade även Finanspolitiska rådet sin årliga rapport om Sveriges finanspolitik. Det var inte en vacker bild av Anderssons finanspolitik. I mångt och mycket låter det som Riksrevisionens kritik mot regeringens budgethantering. Rådet pekar på en rad oroande utgiftsökningar, inte minst kostnaderna för asylinvandringen, men även sjukförsäkringarna och assistansersättningen.

Om statsminister Stefan Löfven (S) fortfarande trodde att han skulle kunna nå sitt mål om lägst arbetslöshet i EU 2020 så torde veckans rapport väcka honom från hans dagdrömmeri. Det kommer nämligen inte att hända med regeringens ekonomiska politik, enligt Finanspolitiska rådet. 

Särskilt allvarlig ser situationen ut för de nyanlända. Det bör vara glasklart för regeringen. Förra årets exceptionellt höga asylinvandring kommer att göra sitt tydliga avtryck i arbetslöshetsstatistiken. Finanspolitiska rådet delar regeringens uppfattning om behovet av riktade utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder för nyanlända. Men de efterfrågar även fler lågkvalificerade jobb och lägre ingångslöner. Rådet bedömer att lägre ingångslöner inte skulle spilla över på andra kvalificerade jobb. Dessvärre framstår det som osannolikt att en socialdemokratisk regering skulle genomföra en sådan politik, trots det uppenbara behovet.

Om Sverige ska kunna hantera den stora gruppen av nyanlända behövs det fler vägar in till arbetsmarknaden. Och om vi lärt oss något av tidigare erfarenheter så är det att socialdemokratiska AMS-åtgärder inte är någon integrationspolitisk mirakelkur.

Regeringen bör därför lyssna på Finanspolitiska rådets rekommendation om att tillsätta en expertkommission för att se över hur nyanländas etablering på arbetsmarknaden ska åtgärdas. 

Än så länge tolererar Andersson i alla fall Finanspolitiska rådets granskning av regeringens finanspolitik. ”Behovet av ett finanspolitiskt råd är mindre med en socialdemokratisk politik, men vi har inga planer på att lägga ned det”, förklarade finansministern första gången hon kritiserades av rådet (DN 17/10-2014). Tur är väl det. För tydligen är behovet av ett finanspolitiskt råd stort när Socialdemokraterna sitter i regeringen.