De rödgröna har justerat asylpolitiken. Men en del förändringar väcker frågetecken.
Huvudinriktningen måste ligga fast, så talade Morgan Johansson (S). I onsdags presenterade justitie- och migrationsministern Sveriges flyktingpolitik för de kommande tre åren. Efter en remissrunda har regeringen gjort några justeringar jämfört med den nya politiken som lades fram i höstas.
Bland annat kommer en del tillfälliga uppehållstillstånd att förlängas från ett år till 13 månader, vilket innebär att man då har rätt till förmåner såsom föräldrapenning och barnbidrag. Den som är under 25 år kommer endast att få ett permanent uppehållstillstånd vid färdig gymnasieutbildning. Anhöriginvandringen, som skärptes i höstas, kommer delvis att mjukas upp.
Justeringarna är inte särskilt stora jämfört med de förslag som framfördes i november. Men förändringarna innebär ändå några mindre lättnader, med största sannolikhet framtvingade av Miljöpartiet. Meningen med de förändrade asylreglerna är att dämpa pull-faktorerna som gör att människor söker sig till Sverige i stället för andra EU-länder.
Är det då verkligen rätt beslut att förlänga tillfälliga uppehållstillstånd så att fler får ta del av diverse bidrag? Med tanke på den heta debatten om huruvida nyanlända ska få ta del av välfärdsstaten eller inte tycks det som en märklig avvägning i nuläget.
Något annat som är anmärkningsvärt är att en del av platserna som tidigare var till för kvotflyktingar framöver kommer att reserveras för anhöriginvandring. Trots att kvotflyktingarna är sådana som FN:s flyktingorgan tillsammans med Migrationsverket bedömer är i särskilt stort behov av skydd. Till skillnad från de som kommer hit på eget bevåg har de varken resurser eller förmåga att nå Sverige själva.
Regeringens politik verkar inte riktigt hänga ihop.
