Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Så länge grogrunden för kriminalitet inte angrips kommer nya brottslingar att ersätta de som hamnar i finkan.

Bawar Ismail: Ledare: Agera mot gängvåldet

Polisens insatser mot den organiserade brottsligheten visar att det går att bekämpa de kriminella nätverken.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Männen var tungt beväpnade, en bar polisväst. Det var en välplanerad aktion, enligt Robert Karlsson, chef för kriminalpolisen i Västsverige. Två personer mördades och ytterligare åtta skottskadades när de maskerade förövarna öppnade eld mot Vår Krog & Bar på Vårväderstorget den 18 mars 2015.

Det var två män som avfyrade skotten men fem personer kommer att åtalas för attackerna.

Skottlossningen mot Vår Krog & Bar har etsat sig fast som en av de värsta skjutningarna i Sverige under 2000-talet. ”Jag är bedrövad över att människoliv går till spillo. Många frågar sig vad det är för samhällsutveckling vi ser”, sade statsminister Stefan Löfven (S) under sin blixtvisit i Göteborg efter dådet (SVT 20/3 2015).

Det gängrelaterade våldet i Göteborg har eskalerat under de senaste åren.

Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) ökar det dödliga vapenvåldet i kriminella kretsar i Västra Götaland (GP 10/12 2015). Nya siffror från Rättsmedicinalverket visar även att antalet mord ökat kraftigt i regionen. Det har skett en ökning med 118 procent. Totalt dödades 24 personer i regionen förra året. Sprängmedel och granater används allt mer frekvent. ”Vi ser en våldsspiral med fler motiverade gärningsmän som är beredda att använda dessa kraftiga vapen. Många av dem är tidigare dömda för grova brott”, sade utredningsenheten i region väst i en kommentar till GP (15/3). I oktober förra året kastade en gärningsman ett explosivt föremål mot en lägenhet i Norra Biskopsgården.

Det är en ytterst allvarlig utveckling. Men slaget om Göteborgs gator är inte förlorat. Det sker små framsteg i arbetet med att stävja det gängrelaterade våldet. 2013, efter dubbelmorden i Biskopsgården, sjösatte Polisen projektet Trygg i Göteborg.

Med ökad polisnärvaro i utsatta områden och punktmarkering av kriminella gäng gav det ett positivt resultat. 244 vapen, 233 kilo marijuana och 2,5 miljoner kronor i kontanter beslagtogs under projektets gång. Ett hundratal ärenden gick till åtal. 60 fall resulterade i fällande dom. Projektet sysselsatte hundra poliser och varade i över ett år.

I februari satt omkring 40 gängmedlemmar i fängelse eller häkte (GP 14/2). Morden på Vår Krog & Bar har dessutom lett till en massiv brottsutredning. Materialet sägs ligga på 13 000 sidor. Polisen vill även se fortsatt polisnärvaro i Biskopsgården för att stärka känslan av trygghet i lokalsamhället.

Det går framåt. Samhället har inte gett upp inför det brutala gängvåld som skakat Göteborg.

Men så länge grogrunden för kriminalitet inte angrips kommer nya brottslingar att ersätta de som hamnar i finkan. I rapporten ”Återfall i brott” (2012:8) pekar Brå på att ”socialt utanförskap med bristande möjligheter att skaffa sig inkomster på legal väg” är en av de främsta orsakerna till att personer återfaller i brott och kriminella handlingar.

Det socioekonomiska utanförskapet måste brytas för att långsiktigt kunna förebygga det gängrelaterade våldet. Men det handlar inte om att bygga nya fritidsgårdar, vilket brukar vara vänsterns tröttsamma svar på allt.

På Ryaskolan i Biskopsgården var knappt fyra av tio elever behöriga till gymnasiet 2014. Samma år blev bara hälften av de avgående eleverna på Sjumilaskolan gymnasiebehöriga.

Arbetslösheten i Biskopsgården ligger runt 15 procent. Var tredje barn i området lever i barnfattigdom (SR 2/6-2015).

Vägen till ett mer fredligt Göteborg går inte bara via polisiära åtgärder, det sker även genom insatser för fler jobb och bättre utbildning i de socialt utsatta stadsdelarna. Över två decennier av socialdemokratiskt styre i staden har dock inte lyckats bryta utanförskapet.

Alla ungdomar går inte med i kriminella gäng bara för att de växt upp i fattigdom och utanförskap. Sveriges förorter är bebodda av medborgare som arbetar och kämpar varje dag för att skapa en bättre framtid: föräldrar som sliter hårt för att försörja sina barn, ungdomar som kämpar sig igenom plugget för att bli den första i familjen att studera på högskola och grannar som engagerar sig ideellt för att hjälpa de utsatta. När samhället arbetar tillsammans, myndigheter och medborgare, kan gängvåldet tyglas.