Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ledare 23/8: Avdrag för jobbens skull

Ett ”arbetarparti” gör klokt i att värna arbetslinjen. Ökad konsumtion, som leder till fler jobb gynnar även dem som inte arbetar.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Slöseri med skattemedel! Orättvist mot pensionärer! Kritiken mot Moderaternas utspel om ytterligare jobbskatteavdrag kommer inte som en överraskning.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Vem hade väl väntat sig annat än att Thomas Östros, ekonomisk-politisk talesman (S) skulle såga ett skattesänkningsförslag, även om syftet är att ge helt vanliga löntagare mer pengar över? Pengar de i sin tur förhoppningsvis kan spendera, så att konsumtionen tar fart.

Den tröga internationella efterfrågan kan vi inte lyfta, bara hoppas att en låg kronkurs ger oss vissa fördelar. Men skall Sverige kunna lyfta sig ur krisen behöver det bli fart även på Svedala marknad, så att sysselsättningen kan börja öka. Det är också arbetslinjen som Fredrik Reinfeldt hänvisar till när han skall motivera skatteavdraget.

– Om vi inte skapar förutsättningar för att det skall löna sig att arbeta försenar vi möjligheten att komma tillbaka i balans och överskott, förklarade statsministern pedagogiskt.

Pensionärerna då? Hur ser de på ytterligare skattesänkningar för dem som arbetar? frågar kritiker.

Att grupp ställs mot grupp inför såväl budgetförhandlingar som valrörelser hör till spelet. Fredrik Reinfeldt har visserligen helt rätt när han påpekar att det viktigaste för pensionärernas välstånd och välmående är att tillräckligt många jobbar. Bara då kan pensioner, sjukvård och omsorg finansieras. Men det hindrar inte att en kakstrid kommer som ett brev på posten. Alla vill ha en rättvis del.

Pensionärsorganisationerna behöver inte ens skrika särskilt högt. Kristdemokraterna konstaterar förvisso att jobbskatteavdraget spelar roll, men markerar att pensionärerna står mycket högt på partiets prioriteringslista.

Även Centern har uttryckt att på höstbudgeten bör följa skördetid för dem som avslutat jobbkarriären.

– Det här blir föremål för armbrytning under de veckor som kommer, sade Göran Hägglund (KD) efter Reinfeldts sommartal.

Det hör till. Man hoppas då att alla alliansparter minns att de vann valet på att markera att den viktigaste frågan är fler i arbete.

Det betyder dock inte att regeringen också bör göra allt den kan för att rädda de jobb som redan finns.

– Man kan välja att frysa samhällsutveckling, man kan köpa bilfabriker, sade Fredrik Reinfeldt, lite ironiskt.

Ett påpassligt tjuvnyp en lördag när GT gjort stora rubriker på att förre Volvo-chefen PG Gyllenhammar slagit fast att regeringen handlat rätt eftersom Saab inte är värt att rädda.

Klart är i alla fall att det inte är regeringens sak att avgöra den saken och sätta skattebetalarnas pengar på spel. Tillräckligt stora offentliga medel har under gångna år satsas för att rädda industriell verksamhet som sedan ändå gått i graven.

– Kom inte till oss och tro att vi ska vara riskkapitalister, markerade Reinfeldt.

Bra! Om gamla jobb kan räddas, på rätt grunder, är det förstås gott. Men med tanke på alla jobb som redan gått förlorade behöver Sverige främst stimulera skapandet av nya arbetstillfällen, och det inte minst för nya arbetstagare. Inte bara alliansregeringens utan hela landets framtid hänger på att unga människor ser en ljusning.

$1

GP 23/8 -09