Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Aleksandra Boscanin: Låt inte sura grannar förstöra fotbollen

Det är knappast rimligt att ljud från barn och ungdomars fotbollsverksamhet ska anses vara oacceptabelt. Den som önskar tystnad i närområdet bör bosätta sig på landsbygden och inte intill en fotbollsplan i ett tätbebyggt område.
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Under veckan pågår i Göteborg världens största fotbollsturnering för ungdomar: 1686 lag från 75 länder deltar i årets upplaga av Gothia Cup. Intresset för sporten förenar människor från hela världen.

Enligt Svenska fotbollsförbundet spelar 35 procent av alla 14-åriga pojkar i Sverige fotboll och motsvarande siffra för 14-åriga flickor är 17 procent. Lägre ner i åldrarna är deltagandet ännu högre: nästan hälften av alla 9-åriga pojkar utövar sporten.

En konflikt kring en fotbollsplan i Nacka utanför Stockholm – Boovallen – riskerar dock att få stora konsekvenser för barn och ungdomars möjligheter att spela fotboll.

Grannar i området har klagat på ljudnivåerna i samband med verksamheten vid Boovallen, vilket har lett till en rad restriktioner: bland annat har tiderna begränsats och ingen organiserad verksamhet får överhuvudtaget bedrivas under juli månad.

Efter en dom i mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i juni får verksamheten bara bedrivas till klockan 17.30 på helger, så länge inte bullerskydd uppförs. Detta beräknas kosta mellan 10-12 miljoner.

Fritidsnämnden i Nacka kommun har ansökt om prövningstillstånd hos Mark- och miljööverdomstolen. Om domen fastställs innebär det inte bara att möjligheterna att använda Boovallen reduceras; om den blir prejudikat kan det drabba föreningar i hela landet – i synnerhet i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Thomas Bodström, tidigare justitieminister (S) och även tidigare ordförande för Boo FF som spelar på Boovallen, varnar för ett scenario där nya planer måste byggas flera mil utanför storstäderna.

En sådan utveckling skulle göra idrotten mer otillgänglig. En av fotbollens fördelar är dess enkelhet; man behöver inte dyr utrustning och i städer brukar det inte vara långt till närmaste fotbollsplan. Men om barn och ungdomar i lägre utsträckning själva kan ta sig till träningen kommer det påverka deras möjligheter att utöva sporten.

I Göteborg finns över 50 bollplaner. Att bygga bullerskydd bara runt en bråkdel av dem skulle kosta många miljoner kronor, samtidigt som staden står inför stora besparingar. Men frågan handlar inte bara om pengar, utan också om trygghet: med höga bullerplank minskar insynen. Det går förstås att minska risken för oönskade aktiviteter genom att låsa området, men då kan planen inte heller utnyttjas för spontant fotbollspelande.

Det finns gränser för vilka ljudnivåer man ska behöva stå ut med, även i ett tätbebyggt område. Men det är knappast rimligt att ljud från barn och ungdomars fotbollsverksamhet ska anses vara oacceptabelt. Den som önskar tystnad i närområdet bör bosätta sig på landsbygden och inte intill en fotbollsplan i ett tätbebyggt område. Men att grannar klagar är en sak, att lagen ger dem rätt en annan. Om domen fastställs bör lagstiftningen kring bullernivåer ses över.

848 svenska lag från norr till söder deltar i årets Gothia Cup. Det är en upplevelse som delas av barn och ungdomar från både Askim och Angered. Fotbollen bygger en gemenskap och det är något som måste värnas.