Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
Bild: Ernst Henry Photography

Håkan Boström: Låt inte det bästa bli det godas fiende i fallet Preem

Visst kan det kännas bra om Sverige ”går före” och vi snabbt får ned våra egna miljöfarliga utsläpp. Men om konsekvensen blir större utsläpp globalt har i varje fall inte miljön tjänat på det
Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Förhandlingarna i Mark- och miljööverdomstolen om utbyggnaden av Preems raffinaderi i Lysekil väcker reaktioner. Miljöaktivister protesterar mot planerna som vid ett första ögonkast kan verka gå stick i stäv med Sveriges ambitioner att minska koldioxidutsläppen och stoppa den globala uppvärmningen.

Utbyggnaden skulle öka utsläppen med en miljon ton koldioxid per år, eller två procentenheter av Sveriges totala utsläpp. Miljöpolitiskt vansinne? Det är faktiskt inte säkert ur ett bredare perspektiv.

Det Preem vill göra är att upparbeta tjockolja, en restprodukt som uppstår när man utvinner destillatbränslen ur råoljan, och omvandla den till bensin och diesel. Tidigare har tjockoljan används som fartygsbränsle trots att den är mycket giftig och svavelhaltig och därmed extremt miljöskadlig.

Att ta hand om tjockoljan på det här sättet är naturligtvis bättre för miljön jämfört med att förbränna den eller släppa ut den i naturen.

På samma sätt måste det anses som en miljövinst att bensin och diesel utvinns ur en restprodukt som tjockolja jämfört med att vi pumpar upp mer råolja för samma ändamål.

Preem arbetar aktivt med energieffektivitet och vill även utveckla teknik för att binda koldioxidutsläpp. Företaget anser sig vara Europaledande på området och målet är att vara helt klimatneutral inom 25 år.

Om vi utgår från att den globala efterfrågan på fossila bränslen varken påverkas av huruvida det finns ett raffinaderi i Sverige eller kommer försvinna över en natt, så är det ur ett globalt miljöperspektiv bättre att Preem får genomföra sin utbyggnad.

Både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen har sagt sig vara beredda att godkänna utbyggnadsplanerna under förutsättning att stränga krav ställs på företaget.

Ytterst kommer det dock vara regeringen som avgör ärendet. Problemet är att svensk miljödebatt sällan tar hänsyn till realistiska konsekvensresonemang. Istället är det överordnade målet att vi ska vara ”bäst i klassen”. De nationella utsläppen ska ned till en viss nivå, punkt. Det har man till och med lagstiftat om.

Visst kan det kännas bra om Sverige ”går före” och snabbt får ned sina egna miljöfarliga utsläpp. Men om konsekvensen blir större utsläpp globalt har i varje fall inte miljön tjänat på det. Vi kan inte planera utifrån tanken att hela världen upphör använda fossila bränslen imorgon, även om det skulle vara önskvärt ur klimatsynpunkt. Det är att lura sig själv.

Klimatfrågan är global. Sveriges koldioxidutsläpp är närmast försumbara i det sammanhanget. Däremot kan vi bidra med utveckling av hållbar miljöteknik som kan få spridning i hela världen. Preems planer kan med andra ord vara en del av lösningen snarare än en del av problemet.