Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

YSTAD 2017-06-20 
En dansk flagga utanför stationen i Ystad. 
Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT
YSTAD 2017-06-20 En dansk flagga utanför stationen i Ystad. Foto: Johan Nilsson / TT / Kod 50090 Bild: Johan Nilsson/TT

Svend Dahl: Låt dansk liberalism inspirera

Danmarks tre liberala partier har alla hittat sin specifika nisch och profil i det politiska landskapet. Det kan bli en lärdom för de svenska motsvarigheterna.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

I den lilla staden Skjern i västra Jylland har statsminister Lars Løkke Rasmussens liberala parti Venstre med 34,2 procent av rösterna i folketingsvalet ett av sina starkaste fästen. Den som vill förstå dansk politik har goda skäl att börja i Skjern, eller närmare bestämt med stadens mest kände, men fiktive, son: Huvudpersonen i tv-serien Matador, företagaren Mads Skjern.

När Skjern i seriens första avsnitt kommer till den fiktiva småstaden Korsbæk på Själland i slutet av 1920-talet ser han möjligheten att utmana stadens klassiska, men misskötta klädekipering. Han gifter sig med grishandlarens dotter, men motarbetas av stadens fina familjer, med bankfamiljen Varnæes i spetsen. Successivt bygger han upp en framgångsrik affärsverksamhet, och har när serien slutar två decennier senare nyligen tagit flyget över Atlanten för att studera vad han ser som framtiden inom handeln - snabbköpet.

Från entreprenören Skjern och grishandlaren Larsen till familjen Varnæs och den kulturradikale läkaren Hansen är Matador en skildring av borgerligt småstadsliv, där företagandet är en självklar del. Om Sverige är ett land som politiskt definieras av ingenjörer och välorganiserade metallarbetare, är Danmark ett land präglat av bönder och småföretagare.

Som statsvetaren Ann-Sofie Dahl för några år sedan konstaterade i boken “Matadorlandet” är det verklighetens motsvarigheter till Korsbæk som fortsätter att definiera danskt samhällsliv. Denna samhällsstruktur har lagt grunden för en stark liberal tradition av individualism och småskalighet, med en betydande misstro mot den politiska makten i Köpenhamn. Det är en liberal tradition som också avspeglas i att tre av folketingets nio partier beskriver sig som liberala.

Regeringspartiet Venstre har sina rötter bland de liberalt sinnade bönder som spelade en avgörande roll för den danska demokratins genombrott. Med en stark förankring i landsbygdens folkrörelser, men också i frikyrkligheten, finns det likheter både med det svenska Centerpartiet och med det frisinne som länge var en viktig del av Folkpartiet. I Korsbæk är det partiet för den frikyrkligt uppfostrade jyllänningen Skjern såväl som för grishandlarens affärssinnade fru Katrine.

Under lång tid konkurrerade Venstre med Konservative, familjen Varnæs parti, om att vara största parti på den borgerliga sidan, men är sedan 20 år tillbaka väsentligt större. Idag talar allt fler om att Venstre efter att ha varit den dominerande kraften i dansk politik sedan början av 2000-talet har regerat sönder sig och måste hitta tillbaka till sin ideologi.

Inte minst finns det de som menar att samarbetet med Dansk Folkeparti inneburit att den liberala profilen kommit i skymundan. Samtidigt pekar andra på hur den restriktiva invandringspolitiken handlar om att värna det danska kulturellt liberala samhällsbygget.

Radikale Venstre bildades i början av 1900-talet som en utbrytning ur Venstre och har alltid varit bärare av en borgerlig kulturradikalism som i Korsbæk representeras av exempelvis doktor Hansens engagemang för jazz och bankdirektör Varnæs svägerska Elisabeth Friis som tar ställning för fri abort.

Idag har partiet sina starkaste fästen bland akademiker i storstäderna och ser Frankrikes president Emmanuel Macron som en inspirationskälla. RV var under lång tid den självklara vågmästaren i dansk politik, men har på senare år framförallt gjort politiska avtryck genom att driva liberal ekonomisk politik i S-ledda regeringar.

Folketingets tredje liberala parti, det relativt nybildade Liberal Alliance, har hittat sin roll i det danska politiska landskapet som ett marknadsliberalt idéparti. I takt med att både Venstre och Konservative kommit att lägga allt mer vikt vid migrations- och integrationsfrågorna, förlorade de två partierna mycket av sitt historiska fokus på sänkta skatter och företagande. Det har lämnat fältet fritt för LA, som sedan 2016 ingår i regeringen, att med en tydlig skattesänkarprofil ta nischen som partiet för dagens motsvarigheter till Mads Skjern.

Sverige är inget matadorland. Men det politiska och parlamentariska självförtroende som utmärker dansk liberalism finns det all anledning för svenska liberaler som söker en tydligare identitet att låta sig inspireras av.

Det gäller oavsett om man lockas av Venstre och tanken på hur ett brett och folkligt förankrat liberalt parti kan bli en politiskt dominerande kraft eller om man som Radikale Venstre och Liberal Alliance vill hitta nischpositioner som gör det möjligt att genom samarbeten åt vänster eller höger genomföra liberal politik.