Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Lär av vården i Halland!

Krönika: Det finns goda exempel inom sjukvården. Ett sådant är region Halland. Politiker och tjänstemän där är värda en eloge, skriver Peter Hjörne.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vi på GP får mycket beröm för vår förstärkta bevakning av sjukvården. För en vecka sedan publicerade vi ett stort reportage om Framtidens sjukvård och i veckan hölls en "Pratbar" där dagens sjukvård diskuterades. Samtidigt presenterade Region Halland resultatet hittills av samarbetet med två forskare från Boston: Philip Andersson, biträdande professor vid Harvard Medical School och kliniskt aktiv läkare vid det ansedda sjukhuset Brigham and Women's Hospital och hans kollega Zayed Yasin, kliniskt aktiv akutläkare vid samma sjukhus och också han verksam vid Harvard  Medical School. De arbetar båda som internationella rådgivare inom akutsjukvård över hela världen.

Som framgick av GP:s rapportering från "Pratbaren" finns en stor skillnad mellan verkligheten på sjukhusgolvet och i beslutsfattarnas budgetarbete. Dessutom visar en Sifoundersökning som GP låtit göra att invånarna i Västra Götaland har vitt skilda åsikter om hur vården fungerar. 47 procent tycker att den fungerar bra, nästan lika många är av motsatt uppfattning. 

GP:s granskning av vården har visat kaos på akutmottagningar, uppskjutna operationer, brist på vårdplatser, personalbrist, dåliga arbetsvillkor och hotad patientsäkerhet. Samtidigt kan man konstatera att Sverige ligger i absolut topp i ett internationellt kvalitetsindex för sjukvård och många svårt sjuka vittnar om en enastående vård. Men det hjälper inte alla dem som kommer i kläm.

Sveriges befolkning växer och blir äldre. Det gör att efterfrågan på och behovet av vård ökar snabbare än resurserna kan växa. Under lång tid har man hanterat den motsättningen genom att göra nerskärningar och ta bort sängplatser. Resultatet är alla de problem vi nu ser.

Vad skall man då göra?

Mer resurser? Ja, det kan måhända lösa vissa akuta problem. Men att dramatiskt öka resurserna för sjukvården är inte möjligt eftersom man då tvingas ta från andra angelägna samhällsuppgifter, som till exempel utbildning. Det innebär att sjukvårdens aktörer måste få varje krona att räcka längre. 

Att vara beslutsfattare i vården måste vara bland de mest utmanande man kan syssla med. Hälso- och sjukvården är oerhört komplex. 

– Hälso- och sjukvården har samma utmaningar i hela världen. Fördelen i Sverige är att ni har oerhört hög kvalitet på informationssystemen och i princip data om allting som händer i vården och med en patient, säger Philip Andersson.

– Det stora problemet är emellertid att sjukvården är organiserad i stuprör eller silos efter diagnoser och specialiteter men patienterna rör sig många gånger mellan de olika stuprören. Då uppstår komplikationer. Dessutom är datasystemen och informationen organiserad runt stuprören vilket innebär att det är omöjligt att få en överblick. Man kan inte se vad som händer i andra delar av systemet när man gör en förändring på ett ställe, påpekar professor Andersson.

Vad de amerikanska forskarna försöker åstadkomma är ett allomfattande informationssystem som ger beslutsfattarna möjlighet att se hela bilden och att simulera de sannolika följderna av förändringar i processerna. Dessutom arbetar de med att sätta en kostnad på varje enskild aktivitet ända ner till varje patientmöte. Först då kan man fatta strategiska beslut om hur resurserna skall fördelas effektivt i systemet.

Ny teknik, nya mediciner och förbättrade metoder kommer att kunna förbättra sjukvården på samma sätt som sjukvården i dag kan bota och lindra sådant som man för bara några decennier sedan stod maktlös inför. Men de största vinsterna, menar Andersson och Yasin, ligger i att använda sofistikerade informationssystem för att bättre förstå sammanhangen och effekterna av förändringar och därmed kunna fördela resurser på det mest effektiva sättet. Men data kan i framtiden också användas för att förutse sjukdomar. Vi har i Sverige i dag, enligt de amerikanska forskarna, data som gör det möjligt att göra individuella riskbedömningar för till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Det innebär också att det kan bli möjligt att behandla patienter före ett akut sjukdomstillstånd och därmed undvika både risker, lidande och vårdbehov.

Med två akutläkare så är det naturligt att komma in på problemen på våra akutmottagningar. Andersson och Yasin menar att man genom att investera i akutsjukvården kan få effekter på resten av systemet "nedströms". De effekterna kan vara avsevärt större än resurserna som man behöver investera i akutavdelningarna. Akutmottagningarnas andel av de totala kostnaderna är nämligen relativt små. Det är också viktigt att komma ihåg att akuterna får hantera inte bara verkligt akut sjuka utan också en stor andel patienter med allmänna medicinska problem. Akutmottagningarna blir därför en första "sluss". Med mer resurser kan de bättre hitta rätt vårdnivå och koordinera effektivare med andra delar av vårdsystemet. Här har kommunerna en viktig roll att spela.

Förändringar av hur sjukvården organiseras och styrs är nödvändiga och möjliga. För att göra de förändringarna behöver beslutsfattarna skaffa sig informationssystem som ger en total överblick över sjukvården och som gör det möjligt att förutse effekterna av olika åtgärder. Tills detta är på plats måste de "akuta" problemen åtgärdas och det snabbt!
Politiker och tjänstemän i Region Halland är värda en eloge för att de är framsynta nog att ta ett helhetsgrepp på den komplexa sjukvården och för att de vågar blicka långt bortom Hallandsåsen och skaffa topprådgivare från Harvard!