Svenskar brukar i allmänhet beskrivas som ett ödmjukt folk. Att inte skryta är en av de främsta svenska dygderna. Jantelagen må vara ett norskt ”påfund” men den är lika stark i Sverige som i Norge.
Skenet kan bedra. Det är socialt oacceptabelt att skryta, men vi svenskar är generellt sett duktiga på att överskatta vår förmåga. Inte minst när det kommer till att prata engelska. Språkdocenten Lars Melin har kallat det för en svensk ”livslögn”, att vi skulle vara nästan lika bra på engelska som på svenska.
Harmlöst kan tyckas. Men livslögnen att vi lika gärna kan gå över till engelska i Sverige kan få förödande konsekvenser – för svenskan. I ett upprop på SvD:s kultursida skriver representanter för Språkförsvaret, en organisation som bland annat stöttas av lärare och ledamöter i Svenska Akademien, att svenskans svaga ställning i skolan riskerar att bli ett demokratiproblem. Inte sällan lyfts det faktum att många barn till invandrare inte lär sig svenska ordentligt – och det är ett enormt problem – men det är inte lika ofta som engelskans dominans diskuteras.
Skolor med engelska som huvudspråk har nämligen ökat kraftigt de senaste tio åren (Skolvärlden 27/10 2020). Enligt lag kan undervisningen i grundskolan till 50 procent ske på engelska, och i gymnasieskolan till hela 90 procent.
Syftet med den engelskspråkiga undervisningen är, enligt reklamen från många skolor, att förbereda eleverna på en internationell karriär. Men enligt forskning som Skolverket hänvisar till är effekten av engelskspråkig undervisning i exempelvis historia eller matematik blygsam när det gäller förmågan att skriva akademiskt på engelska. Däremot finns annan forskning som tyder på att elevernas möjligheter att ta till sig ämneskunskaperna blir sämre. Effekten på elevernas förmåga att uttrycka sig på svenska riskerar också att ta skada.
Det är inte bara i grund- och gymnasieskolan som engelskan får ett allt större utrymme. Nationalekonomerna Eva Forslund och Magnus Henrekson skriver i en uppföljande debattartikel i SvD att engelskan nu dominerar undervisning och forskning på många universitet och högskolor. Målet är bland annat att öka chanserna för publicering i internationella tidskrifter. Det påverkar ämnesvalen – internationella frågor och abstrakta teorier blir mer intressant än att forska om ämnen som specifikt berör Sverige och svensk ekonomi.
Så försämras det svenska språkets status, steg för steg. Svenska ungdomar lär sig inte att skriva ordentligt på modersmålet. De får svårare att uttrycka sig precist och på ett nyanserat sätt. Distansen mellan akademin och medborgarna ökar när den samhällsvetenskapliga forskningen har engelska som huvudspråk. Relationen till den svenska historien och det svenska kulturarvet försvagas.
Regeringen borde skärpa språklagen som infördes 2009. Det är bra och viktigt att kunna tala och skriva på engelska. Men det är ännu viktigare att behärska sitt modersmål.
LÄS MER: Tragiskt att ingen längre vill läsa franska och tyska
