Migrationsverket skriver ned sina prognoser för antalet asylsökande som beräknas komma till Sverige under det innevarande året. Från 60 000 till mellan 30- och 50 000 personer. Det innebär dock fortfarande att Sverige ligger på historiskt höga nivåer i mottagandet.
På Migrationsverkets hemsida finns statistik från 1984 och framåt, och mottagandet under de flesta år har legat på betydligt lägre nivåer än den i den nedskrivna prognosen för året. 2006 när Göran Persson lämnade regeringsmakten kom till exempel bara drygt 17 000 asylsökande till Sverige. Under Alliansregeringen låg snittet på strax över 30 000 per år. Det är ju för övrigt den period under vilken många rödgröna företrädare menar att utanförskapet byggdes upp.
Den migrationspolitiska utmaningen försvinner med andra ord inte för att prognosen sjunker något. Dessutom förutspår Migrationsverket att antalet asylsökande redan nästa år är tillbaka på runt 50 000 personer.
Vad som heller inte får glömmas bort är att Sverige under de närmaste åren kommer att se en mycket stor anhöriginvandring. Den begränsade möjligheten till återförening, som ingick i mer restriktiva asylreglerna, gäller inte de som kom före den 24 november 2015. Huvuddelen av de som sökte asyl när flyktingkrisen var som störst har rätt att ta hit anhöriga enligt de äldre och mer generösa reglerna. De närmaste åren kommer Migrationsverket ha flera hundratusen anhörigärenden att hantera. Många av dessa personer torde ha laglig rätt att få komma till Sverige, och de måste också räknas med för att förstå utmaningen i mottagandet.
Det fortsatt historiskt höga antalet migranter kommer dessutom till ett land där mottagningen redan är ansträngd. Förra året kom fler än 160000 asylsökande - dubbelt så många som när Balkankriget rasade som värst. Migrationsverket har inte särskilt stora utsikter att komma tillbaka i något slags normalläge under de närmsta åren. Handläggningstiderna fortsätter till exempel att öka. Den genomsnittliga tiden lär snart ligga på över tolv månader.
Ytterligare en aspekt som gör framtiden oviss är situationen i Turkiet. Den största bidragande orsaken till det minskade antalet asylsökande till Europa uppges vara avtalet mellan EU-länderna och Turkiet. Men situationen i Turkiet är som vi alla vet under snabb förändring. Samma dag som Migrationsverkets nedskrivna prognos kom rapporter om att den turkiska regimen börjat använda tortyr mot oliktänkande. Det finns med andra ord skäl att ifrågasätta hur länge relationen mellan Erdogan och EU kan hålla. Den sliter redan hårt på de europeiska ländernas moraliska kapital. Risken för att asylströmmarna mot Europa snart ska öka är betydligt mindre än förhoppningarna om att de ska minska.
Några tolkade Migrationsverkets nedskrivna prognos som att migrationspolitiken plötsligt var i ett nytt läge, och att många möjligheter nu öppnades upp. Men migrationen som utmaning består och hur den ska hanteras kommer under överskådlig tid att förbli den centrala frågan i svensk politik.
