Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Försäkringskassan och andra myndigheter varnar för brottsligheten mot välfärdssystemen.  Bild: Jessica Gow/TT
Försäkringskassan och andra myndigheter varnar för brottsligheten mot välfärdssystemen. Bild: Jessica Gow/TT

Bawar Ismail: Kriminella rånar oss på våra skattepengar

Välfärdsbedrägerier utgör ett allvarligt hot mot den svenska staten.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

Vid det här laget är det få som förnekar att Sverige har att göra med allvarlig gängbrottslighet som hotar människors frihet och trygghet, särskilt i socialt utsatta bostadsområden. Men i skuggan av det hänsynslösa gängvåldet döljer sig omfattande bedrägeribrott som göder den organiserade brottsligheten.

I flera rapporter beskrivs hur kriminella nätverk tjänar miljardbelopp på att lura stat och medborgare på pengar. I polismyndighetens rapport, ”De organiserade bedrägerierna”, framkommer det att brottsvinsterna från de kriminella nätverkens bedrägerier genererar omkring två miljarder kronor årligen.

Och i en gemensam lägesbild som en rad myndigheter presenterade i höstas beskrivs hur kriminella nätverk utnyttjar välfärdssystemet och fuskar med skatter, moms och bidrag. Felaktiga utbetalningar från staten uppgår till flera miljarder kronor årligen.

Det gäller främst förmåner som assistansersättningar, vars felaktiga utbetalningar bedöms uppgå till mellan två och fyra miljarder kronor varje år. Andra ersättningar och förmåner som bedöms vara under angrepp är den statliga lönegarantin, tandvårdsstödet och anställningsstöd så som nystartsjobb. Och sedan 2018 beräknas staten ha gått miste om 4,5 miljarder kronor på grund av momsfusk kopplat till mobiltelefoner och telekomtjänster.

LÄS MER: Svenska systemet upplagt för skatteflykt och bidragsfusk

Myndigheternas gemensamma lägesbild talar om allvarliga konsekvenser på kort och lång sikt. På kort sikt är konsekvenserna allvarliga för alla de individer som drabbas direkt av brotten, exempelvis människor som exploateras på arbetsmarknaden eller som råkar ut för vanvård på grund av assistansfusk. På lång sikt kan bidragskriminaliteten leda till sämre samhällsservice och ineffektiv myndighetsutövning vilket därmed kan påverka allmänhetens förtroende för staten.

Brottsligheten är alltså systemhotande.

Regeringen har sedan tidigare aviserat att en ny myndighet ska inrättas med uppgiften att kontrollera olika utbetalningar från staten. Det är ett välkommet besked och en bra utgångspunkt för att motverka de kriminella nätverk som lurar till sig våra gemensamma resurser. Men mer måste göras.

Tidigare i våras presenterade Kristdemokraterna en rad med åtgärder för att komma till bukt med fusket i välfärden. Sekretesslagstiftningen måste ses över för att möjliggöra att utbetalande myndigheter har tillgång till information som redan finns inom statsförvaltningen och som kan bidra till att relevanta myndigheter upptäcker eller förhindrar felaktiga utbetalningar.

Ett transaktionskonto för privatpersoner och företag bör också utvecklas av den ovan föreslagna myndigheten mot välfärdsbrott, som kopplas till utbetalande myndigheter som Försäkringskassan för att förenkla insamlingen av information. Vidare måste missbruket av välfärdsförmåner via falska identiteter stävjas, särskilt de samordningsnummer som tillkommer personer som inte är folkbokförda i Sverige.

De systemhotande bedrägeribrotten måste bekämpas.

LÄS MER: För kriminella är den svenska välfärdsstaten en bankomat

LÄS MER: Utan "göra rätt för sig"-normen är välfärden körd