I förra veckan fastställde Svea Hovrätt domen på 6 månaders fängelse för en 22-årig klottrare. Mannen dömdes för grov skadegörelse och förberedelse till grov skadegörelse. Förutom fängelsestraffet skall klottraren betala skadestånd på sammanlagt 133 000 kronor till dem som drabbats av hans brottslighet. Straffet är ett av de strängaste som dömts ut för klotter i Sverige.
Förhoppningsvis leder domen till att fler av dem som förstör i vår gemensamma miljö får kännbara straff. Till exempel den 18-åring från Göteborg som begärdes häktad i torsdags. Han misstänks för närmare 150 fall av klotter på spårvagnar, murar, väggar och andra platser. Mannen har uppenbarligen inte förstått att han inte har rätt att förstöra allmän egendom. Detta trots att han är dömd för att ha klottrat två gånger tidigare. Kanske för att han blivit ilurad att det han håller på med är konst?
För samtidigt som rättssystemet försöker bekämpa klottret så finns det andra som arbetar på ett sätt som gör att det ökar. Senast i raden är Kungälvs kommun där det i ungdomsfullmäktige lagts fram ett förslag om en laglig graffitivägg. Enligt ungdomarna skulle denna lagliga vägg "minska saneringskostnaderna för olagligt klotter" samtidigt som den skulle vara "en samlingsplats för ungdomar och deras konstnärliga kreativitet". Såväl socialdemokraterna som vänsterpartiet har tagit upp frågan i motioner till fullmäktige.
Men sanningen är att ungdomarna har fel. Legala graffitiväggar leder inte alls till minskade saneringskostnader. Tvärtom. Det olagliga klottret ökar ofta i området runt en laglig klottervägg. Jill Jingbrandt, närpolischef i Kungälv, är en av dem som sett de negativa effekterna. Hon berättade i gårdagens GP att legala väggar ofta fungerar som en rekryterings- och övningsplats och att de får en spinoffeffekt på sidobrottslighet. Tidigare har även medlemmar i polisens klottergrupp i Göteborg vittnat om hur arbetet med att bekämpa klottret motverkas av lagliga graffitiväggar, och om hur attacker mot tåg och spårvagnar ofta planerats vid till exempel Röda sten.
Politiker som vill visa att de "hänger med" talar ofta om att graffiti är konst. Men det är det faktiskt inte. I alla fall inte så länge "konstnärerna" inte kan hålla fingrarna borta från våra offentliga miljöer. En nedkladdad spårvagn är inte ett konstverk utan utsatt för skadegörelse. Många människor känner sig dessutom otrygga i miljöer som tagits över av graffitimålare. De vill inte ha sina gångtunnlar, husväggar och hållplatser fulla av kladdig färg.
Vill man måla graffiti kan man göra det på sin egen egendom eller hos personer som ger en tillåtelse att måla på deras. Det kanske finns ett gäng socialdemokrater och vänsterpartister i Kungälv som skulle kunna tänka sig att upplåta sina vardagsrumsväggar eller garageportar för "graffitikonst"? Eller så kanske de ungdomar som föreslagit lagliga klotterväggar i Göteborg och Kungälv kan ordna så att klottrarna kan måla väggarna hemma hos dem?
En sak borde dock vara självklar. Så länge som klotter och skadegörelse är ett stort problem borde inga skattepengar läggas på att ordna med lagliga väggar. Det finns bättre saker att lägga resurser på än att göda de blomstrande företag som specialiserat sig på att ta bort "graffitikonsten" från de platser där det "kreativa" ungdomarna hänger.